Man uppskattar att över 100 biljoner bakterier lever på eller inuti människokroppen – ungefär tio gånger fler än antalet mänskliga celler. Den mänskliga mikrobiomen avser de samhällen av nyttiga bakterier som finns i och på oss. Stora kolonier av dessa vänliga bakterier återfinns på olika platser i kroppen, exempelvis i matsmältningssystemet och det urogenitala systemet. Bakteriesläktet laktobaciller återfinns i flera av kroppens mikrobiomer och spelar en central roll för att hålla våra system friska.
I tarmen lever cirka 400 olika bakteriearter. Bakterierna är kopplade till en rad viktiga funktioner, bland annat nedbrytning av mat, avlägsnande av avfallsämnen och att förhindra att sjukdomsframkallande mikrober växer okontrollerat. Tarmbakterierna producerar också viktiga vitaminer som kroppen behöver, exempelvis vitamin K som syntetiseras av bakterier i tjocktarmen. Laktobaciller hjälper till att bryta ner makronäringsämnen och stödjer näringsupptaget. De tillsätts därför ofta i yoghurt och probiotiska kosttillskott.
Bakterier på vaginas yta hjälper till att skydda mot en rad genitala infektioner, exempelvis urinvägsinfektioner, svampinfektioner, sexuellt överförbara infektioner och bakteriell vaginos. Även om varje persons vaginala mikrobiom är unikt, är laktobaciller alltid väl representerade. Dessa bakterier producerar mjölksyra, vilket skapar en sur miljö där skadliga bakterier inte kan överleva. Mängden laktobaciller är som störst hos kvinnor i fertil ålder.
Munnen rymmer cirka 600 olika bakteriearter, som lever på tänder, tunga, kinder och läppar. Eftersom munnen är en av kroppens viktigaste ingångar för mikrober utgör de nyttiga bakterierna ett första försvar. Laktobaciller finns även i munens mikrobiom, särskilt under de första levnadsåren. Även om de kopplas till hämningen av skadliga bakterier som orsakar karies, kan de i vissa fall själva bidra till karies, eftersom de producerar mjölksyra som kan bryta ner tandemaljen.
Huden huserar miljarder harmlösa bakterier och utgör samtidigt en första försvarslinje mot sjukdomsframkallande mikroorganismer. Huden har troligen den största mångfalden av bakteriearter i hela kroppen. Bakterierna i armhålorna skiljer sig exempelvis kraftigt från de på underarmarna. Därför är vissa hudbesvär vanligare på vissa delar av kroppen – eksem förekommer exempelvis oftast på insidan av armbågen.
En varierad kost rik på fiber, fermenterade livsmedel som yoghurt, kefir och surkål, samt en rimlig användning av antibiotika kan bidra till att upprätthålla en balanserad mikrobiom. Eftersom bakterierna i kroppen spelar en så avgörande roll för hälsan är det värt att vårda dem – de är i grunden våra osynliga medarbetare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online