Den mänskliga kroppen kan hysa många olika typer av organismer, från mikroskopiska mikrober till parasiter som syns med blotta ögat. De organismer som orsakar sjukdom kan antingen leva permanent på eller i kroppen, eller så infekterar de kroppen vid något tillfälle och förblir sedan vid liv där i åratal.
I människans matsmältningssystem finns bakterier som hjälper till att bryta ner maten och omvandla den till näring. Svampar och bakterier växer dessutom på flera andra ställen i mag-tarmkanalen, exempelvis i munnen, svalget och slidan. Dessa organismer kallas kommensaler, eftersom de vanligtvis inte skadar sin värd utan snarare är nyttiga att ha med sig.
Vissa delar av kroppen, som de inre organen, blodet och lungornas nedre luftvägar, innehåller normalt inga organismer alls. Även om större delen av kroppen kan befolkas av mikroorganismer som inte gör någon skada, hamnar dessa ibland på platser där de inte hör hemma. Bakterien Haemophilus influenzae kan till exempel leva ostört i svalget och orsakar bara sjukdom när den tar sig ner i lungorna. Jästsvampen Candida lever normalt tryggt på slidans slemhinnor, men om antibiotika dödar de bakterier som håller den i schack kan jästsvampen växa okontrollerat och orsaka svampinfektion i underlivet.
Bakterier som stafylokocker lever vanligtvis helt ofarligt på huden. Om huden dock skadas kan bakterierna ta sig under hudens yttre skyddande lager och ge upphov till en infektion. Bakterien Staphylococcus aureus bärs till exempel av ungefär tre av tio personer. Den kan i värsta fall orsaka sjukdomar som bölder, blodförgiftning och toxiskt chocksyndrom.
Vissa mikroorganismer kan infektera en person och sedan finnas kvar i kroppen i åratal eller till och med hela livet. Viruset som orsakar munsår, herpes simplex, drar sig tillbaka till nervcellerna mellan utbrotten och kan ligga vilande i decennier. Vattkoppsviruset är ett annat exempel: det infekterar ofta en person i unga år, gömmer sig sedan i nervcellerna och kan hos vissa återaktiveras många år senare som bältros. Hepatit C-viruset kan i sin tur ligga gömt i årtionden innan det slutligen leder till levercirros eller levercancer.
Parasiter kan leva i kroppen i åratal utan att ge upphov till någon tydlig sjukdom. FN:s barnfond (UNICEF) uppskattade exempelvis år 2002 att över tre miljarder människor världen över bar på spolmask, hakmask eller piskmask. Maskarna orsakar sällan akut sjukdom, men de kan hämma barns tillväxt, ge upphov till kronisk diarré eller leda till anemi, det vill säga blodbrist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online