Många kanske inte är bekanta med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), men ordet stafylokock väcker troligen viss igenkänning. MRSA är en mycket smittsam bakterie som kan vara dödlig. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC orsakade MRSA 94 360 infektioner år 2005, varav cirka 20 procent slutade i döden. Sjukhus, äldreboenden och vårdkliniker är särskilt utsatta miljöer för spridning av infektionen.
MRSA tar sig in i människokroppen via portar som matningssonder och katetrar. Bakterien kommer också in genom sår och kirurgiska ingrepp. Matningssonder är särskilt utsatta ingångspunkter eftersom de sträcker sig från kroppens utsida hela vägen in till magsäcken, förbi många av kroppens naturliga försvar.
Det finns två typer av sonder: en nasogastrisk sond (NG-sond) som förs in genom näsbanan, ner längs matstrupen och in i magsäcken; samt en perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG-sond), som placeras direkt i magsäcken medan patienten är under narkos.
Matningssonder används när patienter inte kan äta på vanligt sätt. Exempelvis kan mag-tarmkanalen behöva vila efter en operation, eller så kan patienten ha svårt att svälja på grund av förlamning. För tidigt födda barn behöver extra näring, men ibland saknar de sugreflexen och kan inte matas från flaska.
Det finns två former av MRSA: sjukhusförvärvad och samhällsförvärvad. Sjukhusvarianten har fått sitt namn från miljön där den uppträder – en miljö där bakterien kan spridas från en patient till en annan via vårdpersonal. Eftersom stafylokocker kan leva på huden och i näsborrarna överförs bakterien enkelt från en persons hand till en matningssond och vidare in i kroppen. Den samhällsförvärvade varianten uppstår utanför sjukvården och kan också spridas genom hudkontakt, till exempel inom idrott.
Att tvätta händerna med antibakteriell tvål innan man rör vid sonden kan minska förekomsten och spridningen av bakterier. Håll sårområdet runt sonden rent och håll näsområdet fritt från sekret. Byt och tvätta sängkläder regelbundet samt tvätta kläder och handdukar ofta. Detta gäller även vårdgivare i hemmiljö. Om MRSA är närvarande är handhygien, handskar, skyddsförklädnad, munskydd och strikt hantering av avfall avgörande strategier.
MRSA som sprids via blodet kallas blodförgiftning, eller sepsis. Bakterien kan ta sig in i lungorna och orsaka lunginflammation. Om den når hjärtat och fäster på klaffarna drabbas patienten av endokardit och i förlängningen hjärtsvikt. Den kan också angripa ben och leder, och i tillräckligt allvarliga fall krävs amputation.
Hos en patient med matningssond kan bakterien spridas mycket snabbt och invadera magsäcken och hela matsmältningssystemet. Symtomen visar sig inte alltid omedelbart. En böld runt sondens insticksställe kan uppstå, men det första tecknet kan lika gärna vara hög feber.
Antibiotika används för att bekämpa bakterien. En specialist inom infektionssjukdomar kan ansvara för behandlingen och försöka hitta rätt kombination av läkemedel som blir effektiv. Behandlingen kan pågå i flera veckor om infektionen har nått ett vitalt organ. I vissa fall krävs kirurgi för att avlägsna bölder, särskilt på hjärtklaffarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online