
Begreppet "tarmmaskar" eller "inälvsmaskar" syftar på parasiter som infekterar däggdjurens matsmältningssystem och lever på den näring som värden intar. Även om de flesta förknippar inälvsmaskar med sällskapsdjur och vilda djur, kan även människor drabbas av flera olika typer. De flesta maskinfektioner hos människor går enkelt att behandla, men obehandlade angrepp kan leda till allvarliga hälsoproblem. Behandlingen består vanligtvis av receptbelagda läkemedel.
Flera varianter av bandmask kan infektera människor, bland annat svinebandmasken (Taenia solium), nötkreatursbandmasken (Taenia saginata), dvärgbandmasken (Hymenolepis nana) och fiskbandmasken (Diphyllobothrium latum). Smitta uppstår när man får i sig maskens ägg eller larver, oftast genom att äta kontaminerat kött eller komma i kontakt med djuravföring utan att tvätta händerna ordentligt efteråt.
En vuxen bandmask kan bli upp till 15 meter lång och leva i upp till 20 år, enligt Mayo Clinic. I de flesta fall fäster masken vid tarmväggen eller passeras naturligt med avföringen. Ibland kan den dock ta sig ut ur matsmältningssystemet och bilda cystor i hjärnan, levern eller lungorna. Sådana invasiva infektioner innebär risk för krampanfall, demens och organskador, och kan kräva kirurgi för att avlägsna cystorna eller reparera skadad vävnad.
Spolmasken (Ascaris lumbricoides) är en av de vanligaste inälvsmaskarna hos människor och beräknas finnas hos cirka 25 procent av världens befolkning, främst i utvecklingsländer, enligt Mayo Clinic. Masken blir bara cirka 40 centimeter lång och betraktas därmed som relativt liten.
Infektionen, som kallas askariasis, uppstår oftast när man äter grönsaker eller frukt som odlats i jord infesterad med maskägg. Äggen kläcks i kroppen och larverna växer i ungefär två månader innan de vandrar ner till slutet av tarmkanalen för att lägga nya ägg. När avföring som innehåller ägg blandas med jord börjar smittkedjan om igen. Lätta infektioner ger ofta få eller inga symtom alls, men kraftiga angrepp kan orsaka kräkningar, illamående, kraftig viktminskning och buksmärtor.
Springmask är en annan typ av rundmask som endast mäter 0,5 till 1 centimeter, enligt Mayo Clinic. Livscykeln liknar spolmaskens, men springmask sprids från fler olika källor, exempelvis kontaminerade livsmedel, drycker och ytor som dörrhandtag och leksaker.
Maskens ringa storlek gör den svår att upptäcka, och precis som vid askariasis ger lätta infektioner sällan några besvär. Vid mer omfattande angrepp förekommer dock anal klåda, sömnlöshet och återkommande illamående.
Trichinella spiralis är en rundmask som förekommer hos vissa köttätande däggdjur, såsom grisar, björnar och rävar. Människor smittas via larver i otillräckligt tillagat kött, vilket orsakar sjukdomen trikinos. Enligt U.S. National Library of Medicine rapporteras endast omkring 40 fall per år i USA.
De flesta trikinosinfektioner är lindriga och ger symtom som feber, muskelvärk, diarré och buksmärtor. Svårare infektioner kan dock leda till inflammation i hjärtmuskeln, hjärnan, lungorna, njurarna eller i hinnan som omger hjärnan och ryggmärgen. Enligt Mayo Clinic behandlas dessa allvarliga fall ofta med kortikosteroider mot inflammationen, i kombination med antiparasitära läkemedel som dödar masken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online