Grupp B-streptokocker (Streptococcus agalactiae): symptom, diagnos och behandling

Streptococcus agalactiae, även känt som grupp B-streptokocker eller GBS, är en vanlig bakterie som förekommer naturligt i människokroppen, framför allt i tarmar, urinrör och underliv hos upp till en tredjedel av alla vuxna.

Hos annars friska vuxna är bakterien oftast helt ofarlig och ger sällan upphov till några besvär. Hos gravida kvinnor kan dock en grupp B-streptokockinfektion utgöra ett allvarligt hot för det nyfödda barnet, eftersom bakterien kan överföras under förlossningen.

Symptom hos vuxna

Vuxna som drabbas av en infektion orsakad av grupp B-streptokocker kan uppvisa symtom på lunginflammation eller utveckla en urinvägsinfektion. Även hud- och mjukdelsinfektioner samt blodförgiftning kan i ovanliga fall förekomma, särskilt hos personer med försvagat immunförsvar eller kroniska sjukdomar som diabetes.

Symptom hos spädbarn – tidig debut

Spädbarn som insjuknar tidigt i grupp B-streptokockinfektion kan utveckla feber, ha svårt att amma eller äta samt verka onormalt slöa och apatiska. Enligt Mayo Clinic blir nyfödda med denna form av infektion "vanligtvis sjuka inom 12 timmar efter födseln".

Symptom hos spädbarn – sent skede

Nyfödda som drabbas av den sena formen av grupp B-streptokockinfektion kan uppvisa sjukdomssymptom först ungefär en vecka efter födseln. Symtomen kan då omfatta feber, kramper och luftvägsinfektion. Denna sena form kan i värsta fall leda till hjärnhinneinflammation (meningit).

Diagnos

Gravida kvinnor bör genomgå ett streptokocktest (GBS-test) mellan graviditetsvecka 35 och 37. Testet utförs vanligen genom ett enkelt stickprov från underlivet och ändtarmen.

Nyfödda barn som misstänks vara smittade kan behöva lämna ett blodprov, och i vissa fall även ett prov från ryggmärgsvätskan, för att kunna fastställa om det rör sig om en infektion.

Behandling

Spädbarn som smittats av grupp B-streptokocker behandlas typiskt med intravenösa antibiotika på sjukhus, där barnet noggrant kan övervakas. Vuxna med infektion behandlas däremot oftast framgångsrikt med antibiotika i tablettform.

Under graviditet och förlossning kan kvinnor som bär på bakterien ges intravenös antibiotika som skydd för barnet, vilket kraftigt minskar risken för överföring till det nyfödda barnet.