Utrotandet av smittkoppar (1980) lyckades där mässlingeliminering har stannat. Sex kritiska faktorer förklarar skillnaden:
- Smittsamhet: Mässling (R₀ 12–18) är långt smittsamare än smittkoppor (R₀ 3–6), kräver >95% vaccineringstäckning för flockimmunitet.
- Vaccinegenskaper: Smittkoppsvaccin gav varaktig, nästan steriliserande immunitet med en dos. Mässlingvaccin kräver två doser; genombrottsinfektioner förekommer.
- Inkubationsperiod: Smittkoppor (7–17 dagar) gav tid för smittspårning och ringvaccination. Mässling (10–14 dagar) sprids innan symtom visas.
- Klinisk synlighet: Smittkoppornas utpräglade utslag underlättade fallupptäckt. Mässling kan vara mild eller atypisk, undviker övervakning.
- Djuruppförande: Smittkoppor var mänskliga. Mässling har inget djuruppförande, men sin extrema smittsamhet gör mänsklig överföring svårare att avbryta.
- Globalt samarbete: Smittkoppsutrotande hade oprefattat politiskt/ekonomiskt engagemang. Mässlingsinsatser möter vaccintvekan, konfliktzoner och svaga hälsosystem.
Mässlingeliminering förblir möjlig men kräver upprätthålld hög täckning, robust övervakning och global jämlikhet i vaccintillgång.
