Levern är den näst största organet i människokroppen och utför flera livsviktiga funktioner. En av dessa är att återvinna hemoglobin och andra kemiska ämnen för senare användning. När levern skadas kan en biprodukt från denna återvinningsprocess ansamlas i blodet. Flera olika sjukdomar – var och en med sin egen behandling – kan leda till leverskada.
Bilirubin är ett ämne som bildas när röda blodkroppar bryts ned. I levern omvandlas bilirubinet till en mindre giftig form och utsöndras därefter till tunntarmen via gallan. Gallan hjälper till med fettupptaget i tarmen. Om levern på grund av sjukdom inte kan utsöndra bilirubin stiger koncentrationen av ämnet i blodet.
Höga halter av bilirubin i blodet, så kallad hyperbilirubinemi, beror på leverskada. Vid höga koncentrationer kan bilirubin orsaka kärnikterus, ett allvarligt tillstånd där hjärnvävnaden tar skada. En person med hyperbilirubinemi får gulaktig hud och ögonvitor, känt som gulsot eller ikterus, eftersom bilirubin har en gul färg. Allteftersom tillståndet förvärras uppstår förvirring och andra neurologiska symtom. Att korrekt diagnostisera orsaken till hyperbilirubinemin är därför avgörande för en lyckad behandling.
En form av leverskada är hepatotoxicitet, det vill säga att levern skadas av giftiga ämnen. Den vanligaste orsaken är alkoholkonsumtion. Även om levern har en viss förmåga att reparera skador från överdrivet drickande finns det en gräns för hur mycket den klarar. Med tiden bildas ärrvävnad som slutligen förstör leverns förmåga att fungera – ett tillstånd som kallas skrumplever (cirros). Andra kemikalier, exempelvis vissa läkemedel och lösningsmedel, kan också orsaka hepatotoxicitet.
Infektion med hepatitvirus orsakar också leverskada. Hepatit A, som smittar via kontaminerad mat eller vatten, ger en kortvarig gulsot medan levern bekämpar infektionen. Hepatit B är en blodburen virusinfektion som hos vissa personer kan leda till bestående leverskada. Hepatit C är också blodburen och är en välkänd orsak till skrumplever.
Enligt University of Virginia Health System kan upp till 60 procent av alla nyfödda utveckla hyperbilirubinemi, så kallad neonatal gulsot, eftersom deras lever ännu inte är fullt utvecklad. I livmodern sköter moderkakan leverns uppgift att göra sig av med överskottsbilirubin. När den nyföddas lever tar över funktionen går gulsoten normalt över av sig själv.
Behandlingen av hepatotoxicitet beror på graden av skadan. Lätta fall läker av sig själva, medan svåra fall kan kräva en levertransplantation. Hepatit A läker vanligtvis av sig självt utan komplikationer. Hepatit B och C kan behandlas med antivirala läkemedel, men de kan i vissa fall utvecklas till skrumplever som kräver levertransplantation. Neonatal gulsot behandlas med ljusbehandling (fototerapi) medan levern börjar fungera på egen hand. Detta beror på att ljuset gör bilirubinet vattenlösligt, så att det kan utsöndras via njurarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online