1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Körtelfeber: Vanliga symtom och effekter på kroppen

Körtelfeber, även känt som infektiös mononukleos eller "kysssjukan", är en infektion som orsakas av Epstein-Barr-viruset. Det är ett mycket vanligt virus som sprids genom nära kontakt med saliv, exempelvis via kyssar, delade glas eller hosta. Infektionen drabbar framför allt ungdomar och unga vuxna, vilket har gett den dess folkliga smeknamn.


Vanliga symtom

De vanligaste symtomen vid körtelfeber är feber, halsont med vita beläggningar på tonsillerna och i svalget, samt svullna lymfkörtlar. Svullnaden i halsen och lymfkörtlarna runt nacken kan bli kraftig och orsaka nackstelhet samt andnings- och sväljsvårigheter. I allvarliga fall kan detta leda till uttorkning och till och med hota luftvägarna.

Behandlingen är i första hand understödjande med vila, vätska och febernedsättande läkemedel. Kortison används dock ibland om svullnaden i tonsillerna riskerar att blockera luftvägarna.


Effekter på mag-tarmkanalen

Körtelfeber kan även ge förstorad lever och förstorad mjälte. En ovanlig men allvarlig komplikation är miltruptur, det vill säga att milten brister, ofta i samband med direkt trauma mot buken hos en person som har sjukdomen. En ruptur kan orsaka kraftig inre blödning som kan bli livshotande om den inte behandlas omgående. Därför rekommenderas patienter att undvika kontaktsport och tunga lyft under sjukdomstiden och några veckor efteråt.


Påverkan på blodet

Patienter med körtelfeber uppvisar ofta en ökning av lymfocyter i blodet – de vita blodkroppar som spelar en viktig roll i försvaret mot virus som Epstein-Barr. Ett typiskt laboratoriefynd är så kallade atypiska lymfocyter. Andra blodförändringar som kan ses är anemi (blodbrist), trombocytopeni (lågt antal blodplättar) samt hemofagocytisk lymfohistiocytos, ett ovanligt syndrom där makrofager – celler som normalt bekämpar bakteriella infektioner – börjar bryta ner andra blodceller.


Effekter på centrala nervsystemet

Körtelfeber kan i vissa fall påverka centrala nervsystemet. Infektionen kan orsaka hjärnhinneinflammation (meningit) och hjärninflammation (encefalit), samt påverka nerver som styr musklerna i ansiktet, ögonen och nacken. Mycket sällsynt kan sjukdomen utlösa Guillain-Barrés syndrom, ett neurologiskt tillstånd som kännetecknas av en uppåtgående, dubbelsidig förlamning av musklerna i armar och ben.


Viktigt att känna till

Körtelfeber har kopplats samman med utvecklingen av Burkitts lymfom, en cancerform i lymfsystemet. Detta samband observeras framför allt i Centralafrika. Epstein-Barr-viruset har även associerats med andra typer av lymfom hos barn. Även om dessa komplikationer är ovanliga är det viktigt att söka vård om symtomen blir kraftiga, om buken plötsligt gör ont eller om andningen påverkas.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online