Den Svarta Döden (1347–1351) var en infektionspandemi orsakad av bakterien Yersinia pestis.
Transmissionscykel
- Reservoar: Vilda gnagare (råttor, markörrar, präriehundar) upprätthåller enzootiska cykler.
- Vektor: Fluga (Xenopsylla cheopis) suger på infekterade gnagare; bakterier multiplicerar i flugans tarm, blockerar proventrikulus → "blockerad fluga" kräks upp infekterat blod i nästa värd.
- Mänsklig infektion: Flugbett → bubpest (lymfadenit/bubor). Direkt kontakt med infekterade vävnader/vätskor → septikemisk eller pneumonisk form.
- Pneumonisk spridning: Andningsdroppar från hostande pneumoniska patienter → primär pneumonisk pest (högt dödliga, människa-till-människa).
Kliniska Former
- Bubpest: 80–85%; svullna lymfkörtlar (gröna, axilla, hals), feber, sepsis om obehandlad.
- Septikemisk: Bakteremi utan bubor; DIC, nekros, hög dödlighet.
- Pneumonisk: Pneumoni + blodhosta; snabb progression, luftburen transmission.
Modern Kontext
Endemisk i gnagarpopulationer globalt (SW USA, Afrika, Asien). Behandlingsbar med aminoglykosider, fluorokinoloner, doxycyklin vid tidig diagnos. Övervakning och gnagarbekämpning begränsar utbrott.