En vattkoppsinfektion orsakas av varicella-zosterviruset, som gör att huden bryter ut i talrika utslag och små röda prickar. Vattkoppor drabbar oftast barn, men kan även förekomma hos vuxna. Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) tar det vanligtvis mellan 10 och 21 dagar från smittotillfället tills symtomen visar sig.
Vattkoppor sprids genom direktkontakt med en smittad person. Viruset överförs även via luften när en smittad person hostar eller nyser, vilket gör sjukdomen mycket smittsam.
En vattkoppsinfektion börjar som upphöjda röda utslag som liknar insektsbett. I takt med att infektionen fortskrider omvandlas utslagen till vätskefyllda blåsor som lätt brister och sedan bildar sårskorpor.
Enligt Mayo Clinic innefattar övriga symptom vid vattkoppsinfektion feber, lindrig huvudvärk, irritabilitet, torrhosta, buksmärta, aptitlöshet och en allmän känsla av sjukdom. Utslagen åtföljs dessutom ofta av kraftig klåda.
Vattkoppor behandlas i första hand med antihistaminer för att lindra klådan. För personer med förhöjd risk att utveckla komplikationer, exempelvis vuxna, gravida eller personer med nedsatt immunförsvar, kan antivirala läkemedel som aciklovir eller intravenöst immunglobulin (IGIV) förskrivas för att minska infektionens svårighetsgrad.
Vattkoppsinfektioner förebyggs effektivt med vattkoppsvaccin, som minskar risken för smittspridning. Vaccinet minskar även svårighetsgraden av sjukdomen om en infektion ändå skulle uppstå.
Även om vattkoppor oftast är ett lindrat tillstånd kan infektionen leda till allvarliga komplikationer, bland annat bakteriella hudinfektioner, lunginflammation och hjärninflammation (encefalit). Dessutom kan viruset ligga vilande i kroppen efter genomgången sjukdom och senare i livet aktiveras som bältros.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online