
Tidigare hittades bakterien MRSA nästan uteslutande i sjukhusmiljöer. På senare år har dock allt fler fall upptäckts hos personer som aldrig vistats på sjukhus, vilket har lett till en ökning av så kallade samhällsförvärvade MRSA-infektioner – ofta med flera återkommande infektioner hos samma person.
MRSA står för meticillinresistent Staphylococcus aureus. Det är en stam av stafylokockbakterier som har utvecklat resistens mot de antibiotika som normalt används för att behandla infektioner. Det gör bakterien svårare att bekämpa och ökar risken för komplikationer, särskilt vid upprepade infektioner.
MRSA-infektioner i huden börjar oftast som röda utslag som liknar finnar eller pustler. Om de inte behandlas kan de utvecklas till smärtsamma bölder (abscesser) som kräver kirurgisk tömning. Bakterien kan även spridas in i kroppen och orsaka allvarligare infektioner, exempelvis i blodet, lungorna eller hjärtklaffarna.
Människor har blivit alltmer mottagliga för MRSA genom åren. I den breda befolkningen har onödig antibiotikaanvändning samt förekomsten av antibiotikarester i livsmedel och vattenkällor bidragit till att bakterien blivit resistent. Ju mer bakterien exponeras för antibiotika, desto större blir risken att den utvecklar försvar mot läkemedlen.
För att undvika att drabbas av MRSA – oavsett om det gäller en första infektion eller upprepade infektioner – finns några enkla riktlinjer att följa:
Läkare använder antibiotika som MRSA-bakterien inte är resistent mot, men efter flera infektioner kan behandlingen bli mer komplicerad. Vissa läkare föredrar att tömma en böld utan medicinering, eftersom det i många fall räcker för att få bort infektionen lokalt. I svårare fall kan sjukhusvård och intravenös antibiotika behövas.
Kontakta vården om ett hudutslag växer snabbt, blir varmt, rött och smärtsamt, eller om du får feber tillsammans med hudförändringar. En tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiv behandling och minskar risken för att infektionen sprids vidare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online