En frisk person har normalflora – alltså så kallade »bra« bakterier – som lever i matsmältningssystemet. Dessa bakterier hjälper kroppen att omvandla mat till energi, göra sig av med avfallsprodukter och hålla immunförsvaret starkt. Men det finns också skadliga bakterier, exempelvis Clostridium difficile (C. difficile eller C. diff), som kan föröka sig i tarmen. Denna bakteriespor, som ursprungligen kommer från jorden, är boven bakom pseudomembranös kolit – en infektion i tjocktarmen.
C. difficile påträffas oftast hos personer med svår infektiös diarré. Bakterien kan orsaka vårdrelaterade smittutbrott på sjukhus och i liknande vårdfaciliteter under flera månader i sträck. Vårdrelaterade infektioner är infektioner som man drabbas av under vistelsen på en vårdinrättning. Smittan sprids från person till person via hand-till-mun-kontakt samt via miljöytor i rum där smittade patienter vårdats.
Clostridium difficile kan överleva under fingernaglar, i hudveck och på smycken. Ytor inom vården som kan hysa bakterien omfattar bland annat alla delar av badrummet, vattenkranar, sängkläder, sängräcken och uppmaningsknappar.
Att använda antibiotika förstör den normala floran i matsmältningssystemet och ökar risken för ett utbrott av C. difficile-infektion. Utöver antibiotika kan även kemoterapi, nyligen genomgången operation samt tidigare kolitbidra till att pseudomembranös kolit utvecklas.
Läkare ställer diagnosen med hjälp av avföringsodling och/eller koloskopi. Infektionen kan vara svår att diagnosticera, eftersom just de antibiotika som utlöser utbrotten kan försvåra bilden.
De typiska tecknen på pseudomembranös kolit är inflammation och irritation i tjocktarmen samt plötsliga attacker av illaluktande, lös diarré. Andra symtom är kramp, smärta och ömhet i nedre delen av buken innan diarrén bryter ut, feber samt blod, var eller slem i avföringen. Vid blodförlust finns risk för lågt blodtryck eller chock.
Symtomen kan ta mellan fyra och tio dagar att avklinga efter antibiotikabehandling. Tyvärr kan antibiotika samtidigt utlösa tillväxten av Clostridium difficile, vilket innebär att nyttofrågan alltid bör vägas noggrant vid behandling av pseudomembranös kolit.
Noggrann handtvätt är avgörande för att stoppa sjukdomens spridning, eftersom friktionen vid tvätten lossar sporerna och sköljer ner dem i avloppet. Miljöytor bör torkas av med natriumhypoklorit (klor) – detta är den enda metod som effektivt eliminerar de smittsamma sporerna.
Personer med pseudomembranös kolit bör undvika mejeriprodukter och livsmedel med hårda höljen. Druvor, frön, nötter, majs och fullkornsris kan irritera tjocktarmens slemhinna och bör uteslutas ur kosten. Vit ris och bananer – liknande den mat små barn äter – utgör en trygg grund i kosten vid pseudomembranös kolit.
Läkare rekommenderar även probiotisk yoghurt samt acidofilus-drycker och kapslar. Dessa tillskott hjälper till att återuppbygga den normala tarmfloran som gått förlorad, balanserar matsmältningssystemet och motverkar obalanser i kroppen. De som blivit uttorkade på grund av diarrén bör dessutom dricka drycker berikade med elektrolyter, exempelvis sportdrycker eller elektrolytvatten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online