1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kolonisation vs. infektion inom infektionskontroll: Definitioner och betydelse

Definitioner

  • Kolonisation: Mikroorganismer finns på/in kroppsplatser utan vävsinvasion, immunsvar eller kliniska symtom. Värden är en bärare.
  • Infektion: Mikroorganismers invasion + värdsvar (inflammation, symtom, vävskada).

Vesentliga drag hos kolonisation

  • Platser: hud, näsborrar, orofarynx, GI-trakt, GU-trakt, sår.
  • Varaktighet: transient (timmar–dagar) eller persistent (veckor–månader).
  • Värdfaktorer: intakt immunitet → inneslutning; immunsuppression → risk för progress.
  • Organismer: S. aureus (näsborrar ~30%), Candida (GI/GU), Enterococcus (GI), gramnegativa (perineum), C. difficile (asymptomatisk bärarskap).

Klinisk betydelse

  • Reservoir för transmission: Koloniserade patienter/personal sprider patogener (händer, utrustning).
  • Förstadium till infektion: Barriärbrott (kirurgi, katetrar, antibiotika) → invasiv sjukdom.
  • MDRO-screening: Aktiva övervakningsodlingar (näsborrar, rektum) vägleder isolering/förebyggande terapi.
  • Dekolonisering: mupirocin (nasal S. aureus), klorhexidintvått (ICU-bundles).

Infektionspreventionsstrategier

  • Händhygien (WHOs 5 tillfällen).
  • Kontaktprevention vid MDRO-kolonisation.
  • Antibiotikaförvaltning (minska selektivt tryck).
  • Miljörengöring (sporicid för C. diff).
  • Enhetsbundles (CLABSI, CAUTI, VA-prevention).

Skillnaden spelar roll

Behandling av kolonisation (utom riktad dekolonisering) främjar resistens. Behandla infektion; hantera kolonisation genom isolering och prevention.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online