Hjärnan och ryggmärgen omges av hjärnhinnor – tunna hinnor som skyddar det centrala nervsystemet. Dessa hinnor består av tre lager. När de blir inflammerade kallas tillståndet hjärnhinneinflammation (meningit). Hos vuxna kan sjukdomen ge upphov till en rad olika symtom och kan i värsta fall bli livshotande.
Hos vuxna orsakas hjärnhinneinflammation antingen av bakterier eller virus. Den virala formen kan utlösas av flera olika virustyper, men enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC är enterovirus den vanligaste orsaken hos vuxna. Vad gäller den bakteriella formen är de två vanligaste bakterierna pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) och meningokocker (Neisseria meningitidis). Både den virala och den bakteriella varianten är smittsamma.
Det är avgörande att fastställa vad som orsakat inflammationen. Vanligtvis utförs en lumbalpunktion, där ett prov av ryggmärgsvätskan tas ut för analys. Genom att undersöka vätskan kan läkare avgöra om infektionen beror på ett virus eller en bakterie. Enligt CDC är bakteriell hjärnhinneinflammation allvarligare än den virala formen och kräver en annan typ av behandling.
Symtomen kan utvecklas mycket snabbt, inom en till två timmar, eller gradvis under några dagars tid. Vanliga tecken på hjärnhinneinflammation hos vuxna – oavsett om orsaken är bakterie eller virus – är feber, huvudvärk, illamående, kräkningar och stel nacke. Trötthet, ljuskänslighet och sömnighet är också vanligt förekommande. Vid bakteriell hjärnhinneinflammation kan dessutom förvirring och kramper uppstå i takt med att sjukdomen fortskrider.
Komplikationer kan uppstå vid hjärnhinneinflammation, särskilt vid den bakteriella formen. Enligt Mayo Clinic kan komplikationerna vara svåra och livshotande. Hjärnskador kan uppstå, vilket kan leda till olika neurologiska funktionsnedsättningar, exempelvis talproblem och förlamning. Hörsel- och synskador kan också inträffa. Att söka vård så snart symtomen visar sig och få behandling tidigt kan minska risken för bestående skador.
Behandlingen varierar beroende på om hjärnhinneinflammationen orsakats av bakterier eller virus. Antibiotika har ingen effekt mot den virala formen. Istället rekommenderas vila, rikligt med vätska för att undvika uttorkning samt receptfria läkemedel mot feber och huvudvärk. Bakteriell hjärnhinneinflammation behandlas däremot alltid med antibiotika. Läkemedlen ges antingen intravenöst eller via munnen, beroende på symtomens svårighetsgrad. I vissa fall ges även kortisonbehandling för att minska svullnaden i hjärnan och förebygga hjärnskador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online