
Bakterier är encelliga organismer som finns överallt i vår miljö. Många är nyttiga – exempelvis de som hjälper till att rena avloppsvatten och de som används vid tillverkning av kemikalier, bland annat de antibiotika vi använder för att bekämpa just bakterier. Bakterier finns också i jästen vi bakar bröd med och i yoghurten som hjälper vår matsmältning att fungera bättre.
Mindre än en procent av alla bakterier är smittsamma, men de kan orsaka problem när de angriper kroppens olika system och immunförsvaret börjar bilda antikroppar för att bekämpa dem. Bakterier förökar sig genom celldelning, och det är delningens hastighet och karaktär – tillsammans med vilket system som drabbats – som avgör om en bakteriell infektion kan överföras från person till person.
Vissa bakteriella infektioner, som tandköttsinflammation (gingivit) och parodontit, är inte smittsamma. De sprider sig långsamt och är fast förankrade i det drabbade området, i detta fall tänderna, där de bokstavligen måste bort genom noggrann borstning och skalning. Denna typ av infektion orsakas inte av smitta mellan människor utan av redan befintliga, opportunistiska bakterier i kombination med faktorer som dålig munhygien, rökning och gener.
En bakterie som finns i andningsvägarna, som streptokocker, utsöndras i utandningsluften och upphostningar. En bakterie som angriper immunsystemet, som den som orsakar spetälska (lepra), är däremot inte särskilt smittsam – hudförändringarna beror på kroppens eget försvar mot infektionen, inte på själva smittan. Streptokocker är en av våra vanligaste bakteriella infektioner tack vare sin snabba tillväxt och förmåga att utveckla resistenta varianter. Mycobacterium leprae, orsaken till lepra, triggar reaktioner i nervsystemet och huden som ger de synliga symptomen – men dessa har ingenting med smittspridningen att göra.
Stafylokocker är en primär infektion, medan legionärssjukan egentligen är en sekundär följd – en lunginflammation orsakad av legionellabakterien. Stafylokocker växer aggressivt, kan bäras på huden och smittar enkelt via beröring eller i miljöer som simhallar. Legionella växer däremot bara under specifika förhållanden, exempelvis i värme- och kylsystem samt i lungorna, och smittar inte lätt mellan människor.
Vissa bakterier växer extremt snabbt. Får de fäste i en sårbar miljö kan konsekvenserna bli katastrofala. Yersinia pestis, bakterien bakom böldpesten, angriper lymfkörtlarna och inom 24 timmar kan infektionen utvecklas till lungpest eller blodpest med dödlig utgång. Pestepidemier har härjat i Asien och Europa sedan 1300-talet, och forskningen kring pesten och dess orsakare lade grunden för bakteriologin samt studierna av hygien och immunologi.
Kontakta din vårdcentral för att få reda på om och när en bakteriell infektion är smittsam. Röda, fläckiga hudutslag eller rodnad i mun eller hals kan bero på ett virus eller på streptokocker. Klåda, ömhet eller irritation kan tyda på en svampinfektion, medan kräkningar, diarré eller illamående kan signalera att bakterier som salmonella eller E. coli är i farten. Din läkare kan avgöra om infektionen är smittsam – och i så fall när och hur länge.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online