```html Streptokockinfektioner orsakas av bakterier i släktet Streptococcus, oftast Streptococcus pyogenes, och räknas som en av de vanligaste patogenerna inom klinisk praktik, särskilt inom barnsjukvården. Streptokocker kan ge upphov till en rad olika infektioner, varav minst två kan leda till allvarliga komplikationer: glomerulonefrit (njurinflammation) och reumatisk feber. Bakterien har även blivit en allt vanligare orsak till toxiskt chocksyndrom.
Här följer de viktigaste åtgärderna för att förebygga streptokockinfektioner.
God handhygien och noggranna hygienrutiner är avgörande för att förhindra att infektionen sprids inom familjen. Detta är extra viktigt vid streptokockinfektioner eftersom bakterien visar en ökande resistens mot antibiotika.
Patienter som tidigare haft reumatisk feber eller lider av reumatisk hjärtsjukdom bör få långvarig antibiotikaprofylax. Rekommenderad dosering är 1,2 miljoner IE bensatinpenicillin G som injektion var tredje till fjärde vecka, 250 mg penicillin V peroralt två gånger dagligen, alternativt 0,5–1 g sulfadiazin per dag.
När det finns reumatisk feber i släkten, eller när patienten har drabbats av glomerulonefrit, rekommenderar vissa myndigheter att odlingar tas från övriga familjemedlemmar. Nyttan med denna strategi är dock inte helt fastställd ännu.
Vid glomerulonefrit bör samtliga personer i hushållet få empirisk antibiotikabehandling. Vissa experter rekommenderar att behandlingen startas direkt, utan att vänta på odlingsresultat, på grund av infektionens potentiellt svåra fölopp.
Forskningen kring ett streptokockvaccin pågår, men det innebär en stor utmaning. Ett effektivt vaccin måste kunna skydda mot flera olika serotyper, och de antikroppar som vaccinet stimulerar risken att i sig utlösa reumatisk feber.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online