Gulfebervirus (YFV) är ett myggburenet, enkelsträngat, positivt-sens RNA-virus som tillhör familjen Flaviviridae, genus Flavivirus. Det är prototypvirus för släktet.
Taxonomi och struktur
- Familj: Flaviviridae
- Släkte: Flavivirus
- Art: Gulfebervirus
- Genom: ~10,8 kb positivt-sens ssRNA; en öppen läsningsram kodande en polyprotein kliven i 3 strukturella (C, prM, E) och 7 icke-strukturella (NS1, NS2A, NS2B, NS3, NS4A, NS4B, NS5) proteiner.
- Virion: Hinnat, ikosaedriskt, ~50 nm diameter.
Transmissionscykler
- Sylvatisk (jungel) cykel: Icke-mänskliga primater (apor) ↔ krontoppslevande Haemagogus och Sabethes myggor. Mänskor inficeras incidentellt.
- Intermediär (savann) cykel: Semi-domestika myggor (Aedes spp.) ↔ apor/människor. Endast Afrika.
- Urbana cykel: Människor ↔ Aedes aegypti (primär vektor). Explosiva utbrott i täta, ovaccinerade populationer.
Geografisk utbredning
- Endemisk: Tropiska regioner i Afrika (sub-Sahara) och Central/Sydamerika (Amazonbassängen).
- Frånvarande: Asien, Stillahavsområdet, Europa, Nordamerika (även om vektor Ae. aegypti finns i södra USA).
Historisk not
- 1900: Walter Reeds Gulfeberkommission (Kuba) visade myggöverföring (Carlos Finlays hypotes).
- 1927: Virus isolerat (Asibi-stammen, Ghana) av Adrian Stokes.
- 1937: 17D-vaccin utvecklat (Max Theiler, Rockefeller Foundation) – levande attenuert, enkel dos, livslång immunitet. Nobelpris 1951.
Klinisk betydelse
YFV orsakar hemorragisk feber med lever/njursvikt. Dödlighet 20–50 % vid allvarliga fall. Inget specifikt antiviralt. Vaccinering är hörnstenen i prevention – krävs för inresa till endemiska länder (Internationellt vaccinationsintyg).
YFV är en modells flavivirus – insikter från dess studier informerar dengue, Zika, Västnilenil och japansk encefalit virusforskning.
