Streptococcus pyogenes: Livscykel, smitta och behandling

Streptococcus pyogenes, en bakterie som växer i långa kedjor, finns hos mellan 5 och 15 procent av alla friska människor utan att utgöra något hot. Under rätt förhållanden kan den dock orsaka dödliga infektioner och är en vanlig orsak till sjukdomar som halsfluss, toxiskt chocksyndrom, scharlakansfeber, nekrotiserande fasciit (köttätande bakterier), impetigo och rosenfeber.

Smitta

Bakterier som S. pyogenes kan överföras från en persons luftvägar till en annan via små droppar i luften. När exempelvis en person som bär på bakterien nyser kan en annan person inandas dropparna från nysningen. Smitta kan även ske på andra sätt, till exempel genom att använda en smittad persons tandborste eller via ett öppet sår. Väl inne i kroppen kan patogenen spridas vidare via blodbanan till andra delar av kroppen.

Inträde i kroppen

När bakterier lever i eller på vår kropp utan att orsaka sjukdom kallas de normalflora. S. pyogenes återfinns ofta som en naturlig del av normalfloran i luftvägarna. Normalfloran kan börja orsaka sjukdom om kroppens försvar sviktar, till exempel under en annan infektion, eller om bakterierna tar sig till andra delar av kroppen, såsom blodet.

Infektion och symtom

Vilka sjukdomar som utvecklas beror på var i kroppen Streptococcus pyogenes etablerar sig:

• I hjärnhinnorna kan den orsaka bakteriell meningit.
• I örat kan den ge upphov till öroninflammation (otit), medan den i bihålorna kan orsaka bihåleinflammation (sinuit).
• I halsen, eller svalget, kan den orsaka faryngit – allmänt känt som halsfluss.
• I huden kan den ge upphov till flera olika tillstånd, bland annat impetigo och rosenfeber, som ger blåsliknande sår på huden.
• Scharlakansfeber innefattar hudutslag samt halsont, feber och oftast en vit beläggning på tungan och i halsen.
• I livmodern kan den orsaka barnsängsfeber – en infektion som förr var en vanlig dödsorsak bland kvinnor som nyligen fött barn.
• I fascian runt musklerna kan den orsaka nekrotiserande fasciit, även kallat köttätande bakterier-syndrom.

Behandling

Streptococcus pyogenes är känslig för penicillin, och inga resistenta stammar är kända. Personer med en S. pyogenes-infektion behandlas därför vanligtvis med penicillin i minst tio dagar. Detta dödar bakterierna och botar infektionen.

Komplikationer utan behandling

Allvarliga komplikationer kan uppstå om en infektion inte behandlas. Akut reumatisk feber kan uppstå efter halsfluss när antikroppar från immunförsvaret, som egentligen ska angripa streptokockinfektionen, istället angriper friska kroppsdelar. Symtom på reumatisk feber kan vara ledvärk och inflammation i hjärtat.

Glomerulonefrit innebär inflammation i små blodkärl i njurarna, vilket gör att kroppen behåller vätska samtidigt som blod eller protein ansamlas i urinen. Om glomerulonefrit lämnas obehandlad kan den utvecklas till njursjukdom i slutstadium.