Assisterad befruktning, även kallad assisterad reproduktionsteknik (ART), erbjuds till par som lider av infertilitet och omfattar flera olika behandlingsmetoder. Infertilitet definieras som oförmåga att bli gravid och/eller att fullfölja en graviditet. Ägglossningsrubbningar är den vanligaste orsaken till kvinnlig infertilitet, medan lågt spermieantal och nedsatt spermierörlighet ligger bakom de flesta fall av manlig infertilitet. Varje år föds över 30 000 barn med hjälp av assisterad befruktning i USA, vilket motsvarar cirka 1 procent av alla levande födda.
In vitro-fertilisering, IVF, är den äldsta och mest använda metoden inom assisterad befruktning. Det första IVF-barnet föddes i England 1978, och barn som avlats på detta sätt kallades länge för provrörsbarn. Vid behandlingen får kvinnan fertilitetsläkemedel för att stimulera fram ett större antal ägg. Äggen plockas sedan ut från äggstockarna och befruktas i laboratorium med mannens spermier. De befruktade äggen placeras därefter tillbaka i kvinnans livmoder i hopp om att minst ett embryo ska fästa. Framgångsgraden ligger på 25–35 procent per cykel.
När flera ägg befruktas i laboratoriet under en IVF-behandling kan paret välja att frysa in några av embryona för framtida bruk. Misslyckas det första försöket kan paret göra ett nytt försök utan hormonbehandling, ägguttag eller ny befruktning – embryona tinas helt enkelt upp och placeras i livmodern. Kryopreservering används också av par som vill ha fler barn efter en lyckad IVF-behandling. Dessutom kan detta alternativ sänka kostnaden för framtida behandlingar betydligt.
Vid ICSI (intracytoplasmisk spermieinjektion) sprutas en enskild spermie direkt in i kvinnans äggcell. Metoden följer samma protokoll som IVF, med skillnaden att endast en spermie används per ägg. Framgångsgraden är cirka 20 procent per cykel, och metoden används ofta när infertiliteten beror på lågt spermieantal eller nedsatt rörlighet. I dessa fall hämtas spermier ut med nålaspiration eller mikrokirurgi.
Ett alternativ till IVF är GIFT, gametintrafallopisk transfer. Behandlingen följer IVF-protokollet i de tidiga stegen, men i stället för att låta äggen befruktas i laboratoriet placeras ägg och spermier tillsammans i kvinnans äggledare, där befruktningen sker inne i kroppen. Framgångsgraden liknar IVF:s – cirka 24 procent av paren blir gravida per cykel.
ZIFT, zygotintrafallopisk transfer, kombinerar IVF och GIFT. Ägg och spermier förenas i laboratoriet, och när befruktningen har skett placeras zygoten i kvinnans äggledare, varifrån den förhoppningsvis vandrar vidare till livmodern. ZIFT har den högsta framgångsgraden av alla ART-metoder, med en födelsefrekvens på cirka 29 procent per cykel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online