Gastrit innebär en inflammation av magens skyddande slemhinna. Den kan debutera plötsligt (akut gastrit) eller bestå under månader till år (kronisk gastrit). Även om tillståndet ofta är väl hanterbart kan obehändlad gastrit leda till sår, blödningar eller ökad risk för magcancer vid vissa former.
Akut gastrit: Vanliga utlösare
- Helicobacter pylori (H. pylori)-infektion: Den vanligaste orsaken globalt; skadar den slemhinnliga barriären.
- NSAID-preparat: Acetylsalicylsyra, ibuprofen, naproxen hämmar skyddande prostaglandiner.
- Alkohol: Irriterar och äter direkt på magslemhinnan.
- Svår stress/trauma: Brännskador, operationer, kritisk sjukdom orsakar "stressgastrit".
- Andra irriterande ämnen: Kokain, strålbehandling, gallreflux, vissa läkemedel (kalium, bifosfonater).
Kronisk gastrit: Underliggande drivkrafter
- H. pylori: Persistensinfektion leder till kronisk aktiv gastrit; kan progressera till atrofi, intestinal metaplasi.
- Autoimmun gastrit: Antikroppar attackerar parietalceller och intrinsiskt faktor → B12-brist, perniciös anemi.
- Långvarig NSAID-användning: Uthållen slemhinnesskada.
- Gallreflux: Tillbaksflytande duodenalt innehåll skadar slemhinnan.
- Livsstilsfaktorer: Kronisk alkoholkonsumtion, rökning.
- Andra tillstånd: Crohns sjukdom, sarkoidos, vissa infektioner (CMV, tuberkulos, syfilis).
Symtom att vara uppmärksam på
Många med gastrit har minimala eller inga symtom. När de förekommer kan de innefatta:
- Brännande eller tuggande smärta i övre buken (ofta värre eller bättre vid matintag)
- Illamående och kräkningar
- Blåsgasig känsla och tidig mättnad
- Uppstötningar, hicka
- Minskat aptit, ovillkorlig viktminskning
- Svarta, tjocka avföringar eller kräkning av blod (tecken på blödning – sök omedelbar vård)
Diagnostik
Anamnes och klinisk undersökning leder den initiala utredningen. Bekräftande tester inkluderar:
- H. pylori-testning: Andningstest, stolpantigentest eller biopsi vid gastroskopi.
- Gastroskopi (EGD): Direk visualisering; biopsi bedömer inflammationsgrad, H. pylori och utesluter dysplasi/cancer.
- Blodprov: Kontrollerar anemi, B12-brist, H. pylori-antikroppar.
Behandlingsstrategier
Terapin riktar mot orsaken och symtomlindring:
- Eradikering av H. pylori: 14-dagars trippel- eller kvadruppelterapi (PPI + 2–3 antibiotika); bekräfta bot 4+ veckor efter avslutad behandling.
- Syraundertryck: PPI (omeprazol, pantoprazol) eller H2-blockerare (famotidin) främjar läkning.
- NSAID-modifiering: Avsätt om möjligt; om nödvändigt, ge samtidig PPI eller byt till COX-2-hämmare.
- Livsstilsförändringar: Begränsa alkohol, undvik triggermat (kryddigt, syrligt, friterat), ät mindre portioner, sluta röka, hantera stress.
- Autoimmun gastrit: Livslång B12-tillskott (injektioner eller högdos oralt); övervaka järnbrist och magneoplasier.
När du ska söka läkare
Kontakta vårdgivare om symtom kvarstår mer än 1–2 veckor, förvärras, eller om varningssymtom förekommer: kräkning av blod, svarta avföringar, oförklarlig viktminskning, sväljsvårigheter eller familjeanamnes av magcancer. Tidig utredning förhindrar komplikationer.
