Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är ett samlingsnamn för tillstånd som gör att tarmarnas vävnader blir inflammerade och svullna. Två sjukdomar som ingår i gruppen IBD är Crohns sjukdom och ulcerös kolit (UC). När en patient uppvisar både karaktärsdrag och symtom från båda dessa sjukdomar ställs diagnosen obestämd kolit. Det är alltså inte en egen sjukdom, utan snarare ett tillfälligt diagnospår – hos en del patienter blir det med tiden tydligt vilken av de två sjukdomarna som ligger bakom besvären, varvid diagnosen kan revideras.
Crohns sjukdom kan orsaka inflammation i vilken del av mag-tarmkanalen som helst, men ses oftast i den nedre delen av tunntarmen, som kallas ileum eller krumtarmen. Ulcerös kolit orsakar däremot inflammation och sårbildning på slemhinnan i tjocktarmen.
Den exakta orsaken till IBD, inklusive obestämd kolit, är inte känd, men kroppens immunförsvar antas spela en avgörande roll. Av någon anledning angriper de celler som normalt ska bekämpa och eliminera främmande ämnen i kroppen istället tarmens friska vävnader. Både ärftliga faktorer och miljöfaktorer tros kunna bidra till att immunsystemet reagerar på detta felaktiga sätt.
Symtom från ulcerös kolit som kan förekomma vid obestämd kolit inkluderar diarré, blodiga avföringar, smärta i nedre vänstra delen av buken samt trötthet. Sår i ändtarmen är vanliga. Symtom på Crohns sjukdom omfattar diarré, feber och smärta i nedre högra delen av buken, och munsår kan också förekomma. Båda typerna av IBD kan leda till aptitlöshet och viktnedgång.
Enligt Milton S. Hershey Medical Center är IBD den vanligaste mag-tarmsjukdomen hos barn och unga vuxna. De flesta patienter insjuknar mellan 10 och 30 års ålder, och män och kvinnor drabbas i lika hög grad. Risken att utveckla sjukdomen är högre hos personer med judiskt påbrå samt hos dem som har nära släktingar med sjukdomen.
Även om det idag inte finns något botemedel mot IBD kan sjukdomarna ofta kontrolleras väl med läkemedel som dämpar immunförsvaret, exempelvis kortisonet prednison. Även andra immundämpande läkemedel och biologiska läkemedel används alltmer. Kirurgi övervägs när läkemedlen inte lyckas hålla inflammationen under tillräcklig kontroll, eller vid komplikationer som kraftig blödning, perforation eller förtvängningar av tarmen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online