Varför blir du varm, svettig och riskerar att svimma när du går på toaletten?

Att bli varm, börja svettas och till och med svimma i samband med avföring kan kännas skrämmande, men det finns flera möjliga förklaringar. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna samt vad du kan göra för att förebygga besvären.

Vasovagal synkope – den vanligaste orsaken

En av de mest troliga förklaringarna är vasovagal synkope, en typ av svimning som uppstår när vagusnerven – som styr hjärtat och blodkärlen – stimuleras. Detta kan hända vid plötsliga förändringar i blodtrycket, till exempel när du reser dig för snabbt eller anstränger dig vid toalettbesök.

När vagusnerven aktiveras sänks både hjärtfrekvensen och blodtrycket, vilket kan ge symptom som hetta, svettningar, yrsel och i vissa fall medvetslöshet.

Vätskebrist

En annan möjlig orsak är dehydrering. När kroppen saknar tillräckligt med vätska cirkulerar blodet inte lika effektivt, vilket kan leda till ett sjunkande blodtryck och i förlängningen svimning. Vätskebrist gör dessutom kroppen mer känslig för blodtrycksfall vid fysisk ansträngning, som vid press på toaletten.

Underliggande sjukdomar

Det finns även möjligheten att symptomen beror på ett bakomliggande medicinskt tillstånd, exempelvis hjärt- eller kärlproblem, rytmrubbningar eller mag-tarmsjukdomar. Om du upplever dessa besvär regelbundet bör du kontakta läkare för att utesluta allvarliga orsaker.

Tips för att förebygga besvären

• Drick tillräckligt – håll dig vätskebalanserad genom att dricka mycket vatten under dagen.
• Undvik hård pressning – ansträng dig inte för mycket vid avföring, det belastar hjärtat och blodkärlen.
• Res dig långsamt – ta det lugnt när du ställer dig upp efter toalettbesöket.
• Ligg ner vid yrsel – om du känner dig yr eller omtöcknad, lägg dig ner och höj fötterna över hjärtnivå.
• Sök akut vård vid behov – om någon svimmar, ring 112 omedelbart.

När ska du söka vård?

Enstaka lindriga episoder behöver sällan vara farliga, men uppsök vård om du svimmar upprepade gånger, får bröstsmärta, hjärtklappning eller om symptomen förvärras. En läkartid kan hjälpa till att fastställa orsaken och ge rätt behandling.