Stamning är en kommunikationsstörning som yttrar sig som upprepningar av delar av ord – ofta i början av ordet – eller som tvekan och pauser mellan ord. Tidigare ansågs stamning främst bero på psykologiska och känslomässiga orsaker, men forskningen visar idag att störningen sannolikt orsakas av en kombination av fyra faktorer: genetik, problem under barndomens utveckling, hjärnans fysiologi samt miljöpåverkan i hemmet. Enligt The Stuttering Foundation pågår det fortfarande en debatt om huruvida olika undertyper av stamning existerar.
Pauser eller tvekan mellan ord kallas tonisk stamning. Personen verkar då kämpa för att bilda ordet som han eller hon vill säga. Fenomenet liknar en tonisk spasms, som är långvarig och anses vara relativt konstant i sin intensitet.
Klonisk stamning å andra sidan innebär upprepning av bokstäver eller ljud inom ord. Kloniska spasmer är snabba och återkommande och uppstår i ett på-av-mönster, enligt bookrags.com. Att skilja mellan dessa två former kan vara användbart för logopeder när de lägger upp en individanpassad behandlingsplan.
Även om det inte finns något mirakelmedel mot stamning finns det flera metoder som har visat sig framgångsrika för att förbättra talflytet hos drabbade. Enligt The Stuttering Foundation har terapi, läkemedel och elektroniska hjälpmedel hjälpt vissa personer att övervinna sin talsvårighet. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte handlar om en process som ger resultat över en natt – tålamod och kontinuerlig träning är ofta avgörande.
Det kan vara klokt att kontakta en logoped om stamningen pågått i mer än några månader, om den orsakar frustration eller ångest, eller om barnet börjar undvika att tala i vissa situationer. En tidig insats ökar ofta chanserna till förbättring, särskilt hos barn i förskoleåldern.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online