Reumatism, som även kallas reumatoid artrit, är en sjukdom som drabbar kvinnor betydligt oftare än män. Den brukar debutera någon gång mellan 40 och 60 års ålder, men även män kan insjukna, och sjukdomen kan både visa sig före 40-årsåldern och efter 60 års ålder.
Inom medicinsk forskning förstår man idag väl den fysiska process som ligger bakom reumatism – nämligen att vita blodkroppar börjar fungera felaktigt. Vad forskarna däremot inte vet med säkerhet är exakt vad som utlöser denna process i kroppen från allra första början. Man misstänker dock att en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer kan ligga bakom.
Vita blodkroppars uppgift i kroppen är att bekämpa virus och bakterier som försöker angripa oss. Normalt sett gör de precis detta när de cirkulerar fritt i blodet genom hela kroppen. Problemet uppstår när vita blodkroppar vandrar ut ur blodomloppet och tar sig in i hinnan som omger lederna – det så kallade synovialmembranet eller ledhinnan. Där skapar de det tillstånd vi kallar reumatism.
I stället för att bekämpa främmande inkräktare i blodet, som de är ämnade att göra, börjar dessa vilsekomna celler istället irritera vävnaden runt lederna.
Vårt immunsystem är en finavstämd maskin som arbetar i harmoni med kroppens övriga system – förutsatt att alla delar befinner sig på rätt plats och utför sina uppgifter som de ska. Men när en del av kroppen plötsligt möter en oväntad "besökare" från ett annat område, där den egentligen inte hör hemma, reagerar immunsystemet omedelbart. Vid reumatism svarar immunsystemet genom att skapa inflammation i området kring leden.
Tyvärr leder denna inflammation i sin tur till att protein frisätts till ledhinnan som omger leden. Proteinet frisätts i syfte att ytterligare skydda den hotade leden mot den "ovälkomna besökaren" – de vita blodkropparna. Det försöker skydda leden genom att förtjocka synovialmembranet runt omkring den.
Frisättningen av protein och dess roll i förtjockningsprocessen av ledhinnan – som egentligen var tänkt att vara ett skydd för leden – leder till slut till nedbrytning (reumatism) och i förlängningen fullständig förstörelse av leden. Det beror på att en fortsatt förtjockning av synovialmembranet faktiskt äter sig in i benet i leden över tid, under månader eller år, samtidigt som den leder till missformningar av ledens ursprungliga form.
Läkare tror inte att reumatoid artrit kan ärvas direkt. Enligt Mayo Clinic finns det dock skäl att tro att ärftlighet kan spela en viss roll för hur mottaglig en person är för att utveckla sjukdomen. Forskning pekar också på att yttre faktorer, exempelvis rökning, kan öka risken hos personer med genetisk predisposition.
Reumatism orsakas alltså av en kedja av händelser: vita blodkroppar lämnar blodomloppet och tränger in i ledhinnan, immunsystemet reagerar med inflammation, och proteinfrisättningen får membranet att förtjockas tills det gradvis bryter ner leden. Även om forskarna inte känner till den exakta utlösande orsaken, ger kunskapen om processen värdefull grund för diagnos, behandling och nya terapier som kan bromsa sjukdomsförloppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online