Reumatoid artrit, ofta förkortat RA, är en kronisk och obotlig sjukdom som orsakar inflammation i leder och organ. Inflammationen kan leda till att knöliga skador bildas i vävnaden under huden och kan även drabba lungorna och hjärtsäcken. RA är vanligare hos personer över 40 år, men förekommer även bland yngre. Upp till en procent av världens befolkning lider av sjukdomen. Det främsta symtomet är smärta orsakad av svullnad i händer, fötter, nacke och ben, och oftast drabbas båda kroppssidorna samtidigt. I allvarliga fall kan RA även påverka ögon, mun, lungor och hjärta.
Reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom som ger upphov till kronisk ledinflammation. Autoimmuna sjukdomar uppstår när immunsystemet använder antikroppar för att felaktigt angripa kroppens egna vävnader och leder, vilket orsakar irritation och smärta. De exakta orsakerna har ännu inte fastställts, men forskare vid Penn State studerar sambandet mellan RA och infektioner. Resultaten tyder på att RA-attacker ofta utlöses av infektioner, delvis på grund av minskade nivåer av vita blodkroppar. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor än män, och rökare löper större risk än icke-rökare.
Symtomen varierar beroende på graden av inflammation. När vävnaden är irriterad är sjukdomen aktiv, och när inflammationen lagt sig är den inaktiv. I det inaktiva skedet försvinner alla tecken på RA och patienten kan verka helt frisk. Sjukdomen kan ligga i remission, med eller utan behandling, i veckor eller till och med år.
Personer med RA upplever ofta extrem trötthet, minskad eller förlorad aptit, muskel- och ledsmerter på grund av stelhet samt lätt feber. Betydande viktminskning är vanligt på grund av aptitlösheten. Stelhet är typisk efter längre perioder av inaktivitet, vilket gör morgnarna särskilt besvärliga för RA-patienter. Vardagen påverkas allt mer i takt med att sjukdomen fortskrider – vanliga aktiviteter som att vrida dörrhandtag och borsta tänder blir smärtsamma.
RA kan även påverka den led som styr stämbanden – cricoarytenoidea-leden – vilket kan ge förändringar i rösten och bestående heshet. Detta är dock ovanligt och ses endast i de allvarligaste fallen.
Eftersom reumatoid artrit är en systemisk sjukdom kan den sprida sig till kroppens organ. Sjögrens syndrom innebär att ögon och mun blir irriterade, vilket främst ger svår torrhet. Pleurit, inflammation i lungsäcken, orsakar bröstsmärtor och andnöd. Hosta och pipande andning är också vanliga vid pleurit, och lungvävnaden blir öm. Hjärtat kan också drabbas – perikardit, inflammation i hjärtsäcken, orsakar kraftiga bröstsmärtor, särskilt när man ligger ner.
RA stör även produktionen av blodkroppar. Produktionen av röda blodkroppar minskar betydligt, vilket orsakar anemi (blodbrist). I takt med att sjukdomen fortskrider minskar antalet röda blodkroppar ytterligare. Försämrad produktion av vita blodkroppar är kopplad till Felty syndrom, som innebär en förstorad mjälte. Infektionsrisken ökar dramatiskt eftersom vita blodkroppar utgör kroppens naturliga försvar.
RA kan orsaka hårda, hudfärgade knölar under huden nära drabbade leder. Dessa reumatoida noduler förekommer på händer, fingrar, armbågar och knän. Storleken varierar beroende på inflammationens svårighetsgrad, från ärtsstora till valnötsstora. Ibland rör sig knölarna under huden, men de sitter oftast fast i senorna. I allvarliga fall kan knölarna även utvecklas på stämband och i kroppens organ. Knölarna är normalt inte smärtsamma, men de kan trycka på nerver och begränsa rörligheten. Noduler på organen kan påverka organens funktion.
Ledhinnan klär leder och senor. Synovit uppstår när ledhinnan svullnar. Det är ett ihållande smärttillstånd som kännetecknas av begränsad rörlighet, ömhet och stelhet. På grund av ökat blodflöde känns leden varm. Synovit är ett allvarligt problem vid reumatoid artrit eftersom cellerna i hinnan delar sig och förökar sig, vilket sprider nya celler till andra kroppsdelar. De nya cellerna utsöndrar enzymer i olika leder, vilket orsakar ytterligare smärta och inflammation. Fortsätter detta under lång tid bryter enzymerna så småningom ner brosket runt leden, vilket leder till intensiv och obeveklig smärta.
Det finns inget enskilt test som entydigt kan upptäcka RA, utan diagnosen ställs idag genom en kombination av undersökningar. Om du visar något av ovanstående tecken kommer din läkare att göra en fysisk undersökning som omfattar blodprov, analys av ledvätska och röntgen. Misstänker du att du har reumatoid artrit bör du föra en lista över dina symtom – inklusive tidpunkt på dygnet, frekvens och svårighetsgrad – för att ge din läkare en detaljerad bild av hur du mår.
Receptfria läkemedel kan lindra symtomen vid mild reumatoid artrit. Aspirin, ketoprofen, ibuprofen och naproxen hjälper till att minska inflammation, medan paracetamol dämpar smärtan. Din läkare kan också förskriva smärtstillande medel eller NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel). Dessa minskar smärta och svullnad, men skyddar inte mot eller förebygger ledskador. De ska endast användas under läkares övervakning, eftersom överdosering kan leda till farliga biverkningar.
Eftersom immunsystemet hos en RA-patient är i obalans kan immunsupprimerande läkemedel vara ett effektivt sätt att hantera symtomen genom att återställa normal funktion. Dessa läkemedel kan dock även minska immunsystemets förmåga att bekämpa infektioner. Kortison kan användas för att minska smärta och svullnad, men endast under kort tid – dess effekt minskar med längre användning och det kan orsaka biverkningar som blåmärken, grå starr och diabetes. Antireumatiska läkemedel kan bromsa skadorna på leder och vävnader om behandlingen påbörjas tidigt efter symtomdebut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online