Multipel skleros (MS) är en sjukdom som är notoriskt svår att diagnosticera, eftersom symptomen ofta är oberäkneliga och varierar kraftigt från person till person. Vid MS angripes myelinskidan – det skyddande hölje som omger hjärnans och ryggmärgens nervfibrer. Den inflammation som uppstår stör eller förvränger nervimpulserna längs axonerna, vilket ger upphov till ett brett spektrum av besvär.
Intressant nog är MS vanligare i länder som ligger långt från ekvatorn, något som forskare länge försökt förklara.
De tidiga tecknen på MS kan komma smygande eller plötsligt. Vanliga första symtom inkluderar:
MS är varken ärftligt eller smittsamt. Man tror att sjukdomen är autoimmun, det vill säga att kroppens eget immunförsvar av okänd anledning attackerar myelinskidan. En möjlig utlösande faktor kan vara ett virus.
Denna form utgör cirka 85 procent av alla första diagnoser. Karakteristiskt är att skov med symtom avlöses av perioder med full eller nästintill full normalfunktion.
Här försämras symptomen gradvis över tid utan tydliga skov. Cirka 10 procent av alla fall är av denna typ, som drabbar män och kvinnor i lika hög grad.
Ungefär hälften av de som diagnostiserats med skovvis förlöpande MS övergår till denna form inom tio år efter den första diagnosen. Sjukdomsbilden börjar då likna den primärt progressiva varianten.
Denna ovanliga form, cirka 5 procent av fallen, börjar som primärt progressiv MS men kombineras med skov som trappas upp utan att gå i remission.
Det finns inget enskilt test som med säkerhet kan fastställa MS. Diagnosen bygger i stället på patientens sjukdomshistoria. För att kunna diagnosticera MS krävs normalt minst två skov med minst en månads mellanrum, samt skador på myelinskidan som inte kan förklaras av någon annan orsak.
För att identifiera sjukdomen används bland annat magnetresonanstomografi (MR), blodprov (för att utesluta andra sjukdomar), tester av evokerade potentialer samt undersökning av cerebrospinalvätskan.
De flesta får sin diagnos mellan 15 och 40 års ålder, även små barn kan dock insjukna. Personer från länder långt från ekvatorn löper högre risk, liksom personer med nordeuropeiskt påbrå. Kvinnor drabbas tre gånger så ofta som män.
De geografiska mönstren är fascinerande: exempelvis är förekomsten lägre bland invånare i Norges kustområden än hos dem som bor i landet inåt land, och fler fall rapporteras från städer än från landsbygden.
En undersökning från Schering A.G. visade att 54 procent av de tillfrågade trodde att MS inte går att behandla. Det stämmer inte. Idag finns läkemedel och terapier som lindrar symptomen och gör vardagslivet hanterbart.
Samma undersökning visade dessutom att en majoritet trodde att personer med MS alltid sitter i rullstol och inte kan arbeta. Även detta är en missuppfattning – de flesta med MS har en relativt mild form av sjukdomen och lever ett aktivt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online