Lou Gehrigs sjukdom, även känd som amyotrofisk lateralskleros eller kort sagt ALS, är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som gör att musklerna i kroppen gradvis stelnar och försvagas. Sjukdomen påverkar nervsystemet, särskilt ryggmärgen och hjärnan, och är uppkallad efter den berömda basebollspelaren Lou Gehrig som dog av sjukdomen 1941.
Personer som får diagnosen märker ofta att de blir svagare med tiden och att kroppen successivt tappar sin funktion. Här går vi igenom de viktigaste fakta om sjukdomen – från diagnos och symtom till behandling och prognos.
Diagnosen Lou Gehrigs sjukdom ställs genom undersökningar av muskelstyrka samt blodprov som kontrollerar nivåerna av enzymet kreatinkinas. Eftersom det inte finns något enskilt test som bekräftar ALS, baserar sig läkarna ofta på att utesluta andra sjukdomar. I sällsynta fall kan därför en muskelbiopsi genomföras för att säkerställa diagnosen.
ALS orsakar skador på de motoriska nervcellerna (motorneuron) i ryggmärgen och hjärnan. Med tiden försvinner dessa nervceller, vilket gör att hjärnan förlorar förmågan att styra kroppens rörelser. Musklerna atrofieras, det vill säga de krymper och försvagas långsamt, vilket i slutändan leder till förlamning.
Patienter som diagnosticeras med Lou Gehrigs sjukdom är oftast mellan 40 och 70 år gamla, och sjukdomen drabbar sällan barn. ALS är relativt ovanligt och förekommer hos endast cirka en av 50 000 personer i den allmänna befolkningen. Män löper något större risk än kvinnor att insjukna.
Tidiga symtom på Lou Gehrigs sjukdom inkluderar muskelsvaghet, balansproblem, sväljsvårigheter och muskelkramper. Ofta börjar symtomen i händer, armar eller ben innan de sprider sig till resten av kroppen. Patienter med avancerad ALS kan uppleva muskelspasmer eller ofrivilliga ryckningar som de inte kan kontrollera. Med tiden kan även tal-, tugg- och andningsfunktioner påverkas.
Idag finns det ingen botande behandling för Lou Gehrigs sjukdom. Patienter med diagnosen behandlas istället med läkemedel som kan lindra symtomen och i viss utsträckning bromsa sjukdomens utveckling. Utöver medicinering spelar fysioterapi, arbetsterapi och logopedi en viktig roll för att bibehålla livskvaliteten så länge som möjligt.
Prognosen för ALS är tyvärr ogynnsam. Den genomsnittliga överlevnaden efter att symtomen debuterar är 3 till 5 år, och majoriteten av patienterna avlider inom den tidsramen. Det finns dock undantag – cirka tio procent av de diagnosticerade lever tio år eller längre efter sin diagnos. Forskningen kring nya behandlingsmetoder fortsätter, och hoppet om mer effektiva terapier ökar för varje år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online