Många tror att kroppen automatiskt vänder sig till fettreserverna när maten tar slut, men sanningen är mer komplex. Under de tidiga faserna av svält eller ett mycket lågt kaloriintag börjar kroppen faktiskt bryta ner muskelvävnad först.
Kroppens föredragna bränsle är kolhydrater, som lagras som glykogen i lever och muskler. När dessa lager är tömda – vilket vanligtvis sker efter ungefär ett dygn utan mat – måste kroppen hitta alternativa energikällor för att överleva.
Utan tillgängliga kolhydrater börjar kroppen bryta ner muskelvävnad för att använda aminosyrorna som alternativ energikälla. Denna process kallas glukoneogenes, vilket bokstavligen betyder "att skapa ny glukos". Levern omvandlar aminosyrorna till glukos, som hjärnan och de röda blodkropparna behöver för att fungera normalt.
Det betyder dock inte att fettet ligger helt orört. Samtidigt med muskelnedbrytningen frisätter kroppen fettsyror från fettväven. Efterhand som svälten fortgår ökar produktionen av ketoner från fett, vilket gradvis minskar behovet av att bryta ner muskler. Hjärnan kan då använda ketoner som bränsle istället för att enbart förlita sig på glukos.
Detta är en av anledningarna till att extrem kaloribegränsning och crash-dieter är skadliga. Du förlorar inte bara fett utan även värdefull muskelmassa, vilket sänker din ämnesomsättning och gör det svårare att bibehålla en hälsosam vikt på lång sikt. En balanserad kost med tillräckligt med protein och regelbunden styrketräning hjälper till att skydda musklerna, även vid ett lägre kaloriintag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online