Inspiratoriska muskler: Primära, accessoriska och djup andningsrekrytering

Primära inspiratoriska muskler (Aktiva vid varje andetag)

• Mellangången: Kupolformad; kontraktion → planas ut → ↑ bröstkorgsvolym (vertikalt) → ↓ intratorakalt tryck → inflöde. ~75 % av vilotidalvolym. Innervering: frenicusnerv (C3–C5).
• Yttre intercostaler (interosseös del): Lyfter revben (hinkrörelse) → ↑ laterala bröstkorgsvolym. Bistår mellangången.
• Parasternala intercostaler: Lyfter bröstbenet (pumprörelse) → ↑ anteroposterior diameter.

Accessoriska inspiratoriska muskler (Rekryterade vid högt behov / nöd)

• Skalenus (anterior, medius, posterior): Lyfter 1:a–2:a revbenet; fixera övre bröstkorg. Aktiva vid måttlig träning; hyperaktiva vid KOL/astma.
• Sternocleidomastoideus (SCM): Lyfter bröstben/nyckelben (pumprörelse); signifikant bara vid högt driv eller nöd.
• Pectoralis minor: Lyfter revben 3–5 när skulderbladen är fixerad.
• Serratus anterior: Protraherar/fixerar skulderbladen; bistår revbenslyft.
• Serratus posterior superior: Lyfter revben 2–5.
• Levatores costarum: Segmentvis revbenslyft.

Expiratoriska muskler (Aktiva endast vid tvingad utandning)

• Inre intercostaler (interosseös): Sänker revben (omvänd hinkrörelse).
• Bukmuskler: Rectus abdominis, yttre/inre obliquer, transversus abdominis → ↑ intraabdominalt tryck → trycker mellangången upp → aktiv deflation.
• Inre intercostaler (interchondral) / transversus thoracis: Sänker undre revben.
• Quadratus lumborum: Stabiliserar 12:e revbenet; bistår mellangångskontroll.

Klinisk relevans

• Accessorisk muskelanvändning i vila = andnöd (KOL, astma, hjärtsvikt, pneumoni, neuromuskulär sjukdom)
• Paradoxal andning (buk in på inandning) = mellangångssvaghet/lämning
• Andningsmuskelträning (inspiratorisk tröskelbelastning) förbättrar uthållighet vid KOL, hjärtsvikt, athlet