Alkohol påverkar i princip alla organsystem i människokroppen, men inget drabbas hårdare än det centrala nervsystemet, som omfattar hjärnan och ryggmärgen. Hjärnan ansvarar för att bearbeta och reagera på alla yttre intryck och är avgörande för våra tankar, perspektiv och resonemang. Redan några få drinkar kan orsaka en kortvarig, tillfällig försämring av perceptionsförmågan – och redan det kan få allvarliga konsekvenser.
Redan i små mängder påverkar alkohol hjärnans funktion tillfälligt. Vid så kallat storsupande, ofta kallat binge drinking, kan alkoholinducerade blackouts uppstå när stora mängder alkohol tas upp av kroppen för snabbt. Under en blackout har man svårt att minnas vad man gjort eller att återkalla vissa händelser.
Storsupande leder dessutom ofta till allvarliga skador, exempelvis trafikolyckor, drunkningsolyckor och brännskador. Det förekommer också frekvent i samband med våldsbrott och våld i nära relationer, eftersom alkohol påverkar minne, omdöme och impulskontroll.
Enligt National Institutes of Health beror effekterna av tungt och långvarigt drickande på flera faktorer, såsom ålder vid debut, kön, allmänt hälsotillstånd, bruk av andra droger och genetik. De mest framträdande problemen kopplade till långvarigt drickande är alkoholtolerans och beroende.
Tolerans innebär att man successivt behöver konsumera större mängder för att uppnå samma effekt, vilket i sin tur leder till beroende. Ökad konsumtion ger biokemiska förändringar i hjärnan, vilket orsakar starkt begär efter alkohol och abstinensbesvär. Förändringarna beror på en omställning av signalsubstansernas aktivitet, i ett försök från hjärnan att upprätthålla normal funktion.
Alkohol är ett centralnervöst depressivum som ger en lugnande och hämmande effekt. Genom sin verkan på serotonin och andra signalsubstanser bidrar alkohol till aggressivt beteende. Impulsivt beteende kan i sin tur leda till oplanerade graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar och våldshändelser.
Uppslagsverket "Encyclopedia of Crime and Punishment" förklarar att även om alkohol och aggression hänger samman, spelar andra faktorer också roll, exempelvis bruk av andra droger och psykisk ohälsa.
Fetala alkoholspektrumstörningar (FASD) är en grupp tillstånd som uppstår till följd av moderns alkoholkonsumtion under graviditeten. När en gravid kvinna dricker alkohol påverkas fostrets hjärnutveckling negativt, oavsett mängd som konsumeras.
Tre typer av FASD finns: alkoholrelaterade födelsedefekter, fetalt alkoholsyndrom (FAS) och alkoholrelaterad neurodevelopmentell störning. Tillstånden yttrar sig i problem med koordination, inlärning, minne, syn och tal. Barn med FASD visar ofta emotionella och beteendemässiga svårigheter. Detta beror på skadade nervceller, vilket resulterar i en mindre hjärnvolym. Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) är effekterna av FASD obotliga och består hela livet.
Alkoholens inverkan på hjärnan sträcker sig från tillfälliga störningar i minne och omdöme till permanenta skador vid långvarig konsumtion eller exponering under graviditet. Att förstå dessa risker är avgörande för att kunna fatta informerade beslut om sitt alkoholbruk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online