1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så hjälper du en närstående med crackberoende – en praktisk guide

Crackkokain är ett kraftfullt centralstimulerande preparat som länge utgjort ett av de allvarligaste drogproblemen i USA. En person som är beroende av crack förmår ofta inte kontrollera sin konsumtion, trots att den får uppenbart negativa konsekvenser för hälsa, relationer och ekonomi. Det är viktigt att komma ihåg att beroende i första hand är en sjukdom – inte ett svaghetstecken – och att tillfrisknandet kräver både professionell behandling och stöd från människor i omgivningen.

Om du misstänker att en vän eller familjemedlem använder crack kan ditt engagemang göra verklig skillnad. Här är en stegvis guide för hur du kan hjälpa.

Vad du behöver

  • Bibliotekskort eller tillgång till en bokhandel
  • Internetuppkoppling
  • Telefon
  • Kontakt med beroendeläkare eller beroendeterapeut
  • Kontakt med en person som själv återhämtat sig från crackberoende

Instruktioner

1. Utbilda dig själv först

Gör egen research om crackkokain och crackberoende innan du tar kontakt med personen. Låna böcker om beroende och tillfrisknande på biblioteket, läs självbiografier skrivna av före detta beroende och besök seriösa webbplatser om beroendevård. Ju mer du vet om substansen, dess effekter och behandlingsmöjligheter, desto bättre rustad är du att hjälpa.

2. Prata med personer som varit i samma situation

Rådfråga beroendespecialister och personer som själva återhämtat sig från ett crackberoende. Kontakta beroendemottagningen på ditt närsjukhus, din vårdcentral eller en beroendeterapeut och be dem guida dig till relevant information. Känner du ingen som återhämtat sig kan du vända dig till Narcotics Anonymous, som finns även i Sverige via na.se, och fråga om öppna träffar i ditt område. Besök gärna ett möte och ta sedan kontakt med en talare för att få personliga råd och perspektiv.

3. Visa din oro på ett sakligt sätt

Använd kunskapen från din research för att underbygga din oro. Nämn till exempel de höga dödstalen bland användare av kokain och crack, riskerna för hjärt- och kärlskador, psykiska problem samt hur drogen påverkar kroppen över tid. Att presentera fakta istället för känslomässiga anklagelser gör det lättare för personen att lyssna.

4. Stå kvar – men sätts tydliga gränser

Låt personen veta att du finns där och att beroendet inte behöver komma mellan er. Det intensiva begäret att fortsätta använda crack gör ofta att beroende säger en sak men menar en annan, vilket gradvis förstör förtroendet. Sätt därför tydliga riktlinjer för er relation för att undvika framtida förtroendekriser. Ett vanligt exempel är att vägra låna ut pengar, eftersom pengar ofta går direkt till droger.

5. Berätta hur beroendet påverkar dig

Förklara öppet hur personens beroende påverkar dig och resten av familjen eller vännerna. Viktigt här är att skylla på cracket – inte på personen. Denna distinktion minskar skamkänslorna och gör det lättare för hen att erkänna problemet utan att gå i försvarsställning.

6. Uppmuntra till att söka hjälp

Presentationera de många vägar till behandling som finns: stödgrupper som Narcotics Anonymous, behandlingshem och dagvårdsprogram, terapi, holistiska metoder samt i vissa fall medicinsk behandling. Tvinga dock aldrig fram ett åtagande – behandling fungerar bara om patienten själv är villig. Erbjud konkret hjälp, till exempel att ringa runt till mottagningar, följa med på första besöket eller delta i stödgrupper tillsammans.

Tänk också på dig själv

Att stötta en närstående med beroendeproblem är känslomässigt påfrestande. Glöm inte bort din egen hälsa. Som anhörig kan du få stöd genom bland annat Nar-Anon, anhörigråd hos kommunen eller patientorganisationer som RFHL. Med rätt kunskap, tydliga gränser och uthållighet kan du vara en viktig del av din närståendes väg tillbaka till ett drogfritt liv.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online