Föräldrar som är beroende av narkotika riskerar att förlora både relationen till sina barn och vårdnaden om dem. Enligt den amerikanska hälsomyndigheten U.S. Department of Health and Human Services räknas föräldrars drogberoende som en form av barnmisshandel. När föräldrar missbrukar droger bedöms de inte längre som ansvarsfulla vårdnadshavare, eftersom de ofta utsätter sina barn för situationer präglade av vanvård. Exponering för vissa kemiska ämnen kan dessutom skada både barnets fysiska och psykiska hälsa.
Drogexponering under graviditeten kan orsaka tillväxtstörningar och andra åkommor hos det ofödda barnet. När kemikalier från droger når moderns livmoder utsätts fostret för gifter som kan påverka den neurologiska utvecklingen så allvarligt att nerver skadas. Krampanfall är en annan neurologisk störning som kan bero på att barnet exponerats för droger i livmodern.
Även efter födseln kan föräldrarnas drogbruk skada barnets fysiska hälsa. Rökning inomhus kan exempelvis utlösa astma hos små barn, och omsorgssvikt i form av bristande mat, sömn och tillsyn får långsiktiga konsekvenser för barnets utveckling.
Barn till drogberoende föräldrar löper ökad risk att utveckla känslomässiga besvär, exempelvis depression eller ångesttillstånd. Att växa upp i ett instabilt hem, eller bevittna hur föräldrar beter sig olämpligt under påverkan av droger, kan sätta djupa spår och orsaka bestående känslomässiga skador. Detta gäller särskilt om socialtjänsten kopplas in och barnet behöver omhändertas från sitt hem.
Socialtjänsten kan omhänderta ett barn som bor med drogberoende föräldrar av rädsla för misshandel eller vanvård. Omhändertagna barn placeras tillfälligt hos fosterföräldrar medan de biologiska föräldrarna får möjlighet att söka behandling och bli drogfria. Ibland återförenas barnen med sina föräldrar efter en tids omplacering, ibland inte.
Barn kan tillbringa flera år inom fosterbarnsvården och flyttas mellan olika fosterhem. Konsekvenserna kan vara förödande och orsaka djup känslomässig trauma. Dessa barn saknar ofta trygghet och stabilitet i vardagen, och deras frustration kan leda till aggressivt beteende och svårigheter att knyta an till nya människor.
Barn till beroendeföräldrar kan ha svårare i skolan än barn som växer upp utan missbruk i hemmet. Indirekt drogexponering kan få långvariga effekter på barnets förmåga att lära sig effektivt, och inlärningssvårigheter kan uppkomma som en direkt följd av exponeringen. Dessutom kan barn utveckla psykiska problem som gör att de tappar intresset för sin utbildning och i värsta fall hoppar av skolan helt.
Alkoholism och andra drogberoenden kan gå i arv från förälder till barn. Barn som växer upp med drogberoende föräldrar kan internalisera beteendet som något normalt och själva börja använda droger. Denna ohälsosamma cykel kan fortgå i generationer tills någon ingriper eller familjen får professionell hjälp genom exempelvis familjebehandling eller stödinsatser från socialtjänsten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online