Att avgifta sig från ett drogberoende är en fysiskt och psykiskt utmattande process. Många personer med beroende söker därför hjälp på behandlingshem eller rehabiliteringscenter, där de får professionellt stöd när de försöker bryta sitt missbruk. Det finns flera läkemedel som kan lindra abstinensbesvären, men vissa av dem medför i sig en risk för missbruk och måste därför ges under medicinsk övervakning. Andra kan användas säkert i hemmet, utan att man behöver vistas på ett behandlingscenter.
För den som avgiftas från opiatberoende eller relaterade droger som heroin, morfin, kodein, hydrokodon och oxikodon kan den första abstinensperioden vara mycket tung. Vanliga symtom är ångest, irritabilitet, illamående, kräkningar, diarré, darrningar, het- och köldvallningar samt muskelvärk. Därför använder många behandlingsprogram metadon, ett syntetiskt opiat, för att gradvis trappa ner patienten från det beroendeframkallande ämnet.
Metadon har längre verkanstid än de flesta andra opiaters, vilket innebär att en enda dos kan lindra abstinenssymtomen i cirka 24–36 timmar, enligt Harvard Medical School. Läkemedlet kan ges som injektion eller tas oralt och kombineras ofta med klonidin, ett blodtryckssänkande läkemedel som dessutom kan förkorta abstinensperioden.
Dosen minskas sedan successivt under avgiftningsförloppet, så att patienten även trappas ner från själva metadonet. Eftersom vissa patienter riskerar att utveckla beroende av metadon används läkemedlet endast inom specialiserade kliniker, som oftast också erbjuder kompletterande stödinsatser. I Sverige sker denna typ av behandling inom ramen för LARO – läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.
Buprenorfin är ett alternativ till metadon för patienter som avgiftas från opiatberoende. Läkemedlet finns i tablettform och tas tre gånger per vecka genom att tabletten löses upp under tungan. Buprenorfin ger en svag, opiatliknande effekt, och eftersom tabletter kan lösas upp och injiceras finns en viss risk för missbruk. Därför kombineras det vanligtvis med naloxon, ett ämne som neutraliserar effekten av injicerade opiaters. I denna kombination kan buprenorfin tas hemma av patienten själv.
Vid avgiftning från alkohol används ofta det orala läkemedlet disulfiram. Det botar inte alkoholismen, men underlättar avgiftningen genom att avskräcka personen från att dricka, eftersom kroppen blir överkänslig mot alkohol. Under pågående behandling leder alkoholkonsumtion till illamående, kräkningar, ansiktsrodnad och huvudvärk. Andra orala läkemedel, som naltrexon och akamprosat, kan användas för att dämpa alkoholsuget men orsakar inga obehag i samband med drickande.
Oavsett vilket läkemedel som används bör avgiftning alltid ske i samråd med läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal. Kombinationen av rätt medicinering och psykosocialt stöd ger betydligt bättre förutsättningar för ett varaktigt resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online