Addiction Severity Index (ASI) är ett kliniskt bedömningsinstrument som hjälper yrkesverksamma att behandla personer med missbruksproblem. Instrumentet är värdefullt eftersom det ger en tydlig bild av klientens stabilitetsnivå och kan även användas för att sammanfatta de förändringar som skett fram till avslutad behandling.
ASI utvecklades 1980 av A. Thomas McLellan och hans kollegor vid Center for the Studies of Addiction vid University of Pennsylvania, enligt Treatment Research Institute. Efter att ha standardiserats har instrumentet använts kontinuerligt inom både forskning och behandling sedan dess, och det betraktas idag som ett av de mest etablerade verktygen inom missbruksvården.
ASI genomförs som en strukturerad intervju som täcker sju centrala områden i klientens liv: medicinskt tillstånd, arbete och försörjning, alkohol- och drogbruk, juridiska problem, familjehistoria, familjära och sociala relationer samt psykiatriska problem. Intervjun leds av en utbildad tekniker eller kurator, vilket säkerställer att svaren samlas in på ett enhetligt och professionellt sätt.
Utbildningen i ASI består av två videor och tre instruktionsmanualer. En kliniker kan börja administrera testet efter självstudier genom att titta på videorna och arbeta med manualerna. För optimal förberedelse rekommenderas dock att man även genomför ett heldagsutbildningstillfälle, där man får öva på intervjuteknik och bedömningar under handledning.
En ASI-intervju tar ungefär en timme att genomföra. Intervjuaren ställer frågor från ASI-formuläret och bedömer därefter svårighetsgraden inom varje område på en tiogradig skala (0–9). När uppgifterna matats in genererar datorn data som visar klientens missbrukssvårighetsgrad under de senaste 30 dagarna, vilket ger en aktuell och konkret grund för behandlingsplanering.
En stor fördel med ASI är att det är relativt enkelt att lära sig och praktiskt att använda i den kliniska vardagen. Instrumentet har visat sig vara kostnadseffektivt och träffsäkert vid bedömning av individer och deras missbruksproblem. Dessutom är det ett värdefullt stöd för att identifiera andra psykosociala faktorer – exempelvis ekonomiska, familjerelaterade eller psykiatriska – som kan påverka behandlingens förlopp och resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online