Viktiga fakta om tonåringar och droger som varje förälder bör känna till

Tonåringar är en särskilt utsatt grupp när det gäller drogmissbruk, framför allt när de saknar kunskap om konsekvenserna av att använda olagliga droger. Det är därför avgörande att barn tidigt görs medvetna om farorna med narkotika. Att veta att droger kan leda till döden – och att kunna känna igen hur olika droger ser ut – kan bokstavligen rädda ditt barns liv.

Forskning visar att många ungdomar börjar experimentera med droger redan vid 12 års ålder. Det bästa är därför att ta upp ämnet med ditt barn någon gång innan hen börjar mellanstadiet eller högstadiet, så att samtalet hinner etableras innan trycket från omgivningen ökar.

Varför detta är viktigt

Enligt det amerikanska National Drug Intelligence Center erkände 7,5 miljoner tonåringar i USA år 2003 att de hade använt en otillåten drog minst en gång i sitt liv. Kombineras detta med det faktum att droger hos ungdomar stimulerar hänsynslöst beteende – vilket kan leda till allvarliga följder som gripanden och dödsfall – finns det goda skäl till oro.

Utöver risken att smittas av hiv eller hepatit utsätter ungdomar som missbrukar droger sig själva för en ökad risk att utveckla psykiska störningar och långvariga hälsoproblem.

Typer av droger

Det finns många olika droger som tonåringar kan komma i kontakt med. Klubbdroger som cirkulerar på nattklubbar och fester inkluderar ecstasy (MDMA) och GHB, som även kallas Liquid X. Andra vanliga droger är:

• Kokain – även kallat dust, snow eller blow
• LSD – ett sinnesförändrande preparat som också kallas acid
• Heroin – även kallat smack eller brown sugar
• Inhalationsdroger – gaser eller ångor som sniffas eller sprutas i munhålan eller näsan
• Marijuana (cannabis) – även kallat pot eller reefer
• Metamfetamin – även kallat speed, chalk eller meth
• Anabola steroider – ibland kallade gym candy eller juice

Många ungdomar missbrukar även host- och förkylningsmediciner för att uppnå de sinnesförändrande effekter som ämnet DXM ger.

Effekter på kroppen

Olika droger har olika – ofta mycket allvarliga – konsekvenser:

• Ecstasy: Överdriven användning kan förändra hjärnans funktion.
• GHB: Kan utlösa epileptiskt anfall eller framkalla koma.
• Kokain: Ger användaren en känsla av energi men kan orsaka hjärtinfarkt, andningssvikt, stroke, krampanfall och död.
• LSD: Framkallar hallucinationer, kan accelerera hjärtat, höja blodtrycket, orsaka koma, hjärtinfarkt, lungsvikt och paranoia.
• Heroin: Orsakar trötthet, suddigt tänkande, dödlig överdos samt risk för hiv- eller hepatitsmitta.
• Inhalationsdroger: Kan ge omedelbar död, kvävning, syrebrist eller hjärtattack.
• Cannabis: Forskar minne och mental förmåga.
• Metamfetamin: Verkar stimulerande och dämpar aptiten.
• Steroider: Gör användaren mottaglig för infektioner, hjärtinfarkt och stroke, kan förändra utseendet och göra personen fientlig.

Hur droger används

Drogerna tas på olika sätt beroende på typ. Ecstasy sväljs i form av piller, tabletter eller kapslar. Kokain snortas genom näsan, injiceras eller röks. LSD intas via munnen. Heroin kan injiceras, sväljas, rökas eller inhaleras. Inhalationsdroger andas in direkt. Cannabis rullas eller läggs i pipa och röks. Metamfetamin kan inhaleras, injiceras eller rökas. Steroider sväljs antingen som tabletter eller injiceras direkt i blodet.

Så känner du igen droger

Att kunna identifiera olika droger är viktigt för både föräldrar och ungdomar:

• Ecstasy: Piller i olika färger, ofta med tecknad figur eller logotyp.
• Kokain: Vitt pulver.
• LSD: Tablett, vätska eller tryckt sugarpapper indelat i små kvadrater.
• Heroin: Vitt eller brunt pulver.
• Inhalationsdroger: Ångor från produkter som förtunningsmedel, hårspray eller gasoländare.
• Metamfetamin: Kristaller eller pulver.
• Steroider: Vätskeform eller tablettform.
• Cannabis: Ser ut som torkade löv.

Vad du kan göra – behandling och hjälp

Ett behandlingsprogram anpassat för ungdomar som missbrukar droger kan verkligen fungera. Det första steget mot rehabilitering är att hitta ett behandlingscenter för missbrukare i närheten. Vissa vårdinrättningar, exempelvis sjukhus, erbjuder både öppenvårds- och slutenvårdsprogram.

Behandlingen inleds oftast med avgiftning, där kroppen renas från drogerna. Därefter följer ofta medicinsk behandling och/eller beteendeterapi. I svåra fall av missbruk kan patienten återfalla efter avslutad behandling, och då krävs ytterligare insatser. Det viktigaste är att inte ge upp – med rätt stöd och uppföljning är återhämtning fullt möjlig.