De nationella vårdkostnaderna för missbruk av beroendeframkallande medel är enorma – och de beror inte enbart på illegala droger. Enligt det amerikanska institutet National Institute on Drug Abuse (NIDA) är hälsorisken med legala droger som nikotin och alkohol faktiskt större i den allmänna befolkningen än riskerna med illegala droger, eftersom de används regelbundet av betydligt fler människor.
Missbruk av både legala och illegala substanser förstör med tiden såväl den fysiska som den psykiska hälsan hos den som missbrukar. Enligt Dr. Alan I. Leshner, tidigare chef för NIDA, kostar kända fysiska hälsoproblem kopplade till drogmissbruk samhället mer än 33 miljarder dollar årligen.
Beroende är en hjärnsjukdom som förändrar hjärnans struktur hos den person som missbrukar. De flesta börjar använda droger som tonåringar eller yngre ungdomar, ofta av nyfikenhet eller av en önskan att passa in bland andra unga. När unga börjar använda droger störs deras utveckling, och missbruket börjar skada de delar av hjärnan som styr logiskt omdöme, inlärning, rationella beslut och minnet. Dessa beroenderelaterade hjärnförändringar anses vara orsaken till att personer med drogberoende fortsätter att använda droger trots allvarliga negativa konsekvenser.
Skrumplever (cirros) orsakas i detta sammanhang i själva verket av ett undernäringstillstånd relaterat till alkohol- och/eller drogbruk. Den beroende personen blir så fixerad vid att skaffa och använda sitt preparat att intresset för allt annat försvinner. Måltider med nödvändiga näringsämnen skjuts upp eller hoppas över helt, vilket med tiden ger allvarliga näringsbrister. Levern, som normalt filtrerar bort gifter, blir överbelastad och klarar inte längre sin uppgift, vilket gör missbrukaren ännu mer sårbar för alkoholrelaterade och drogrelaterade hälsoproblem. Till slut förstörs levern helt och skrumplever uppstår – ett irreversibelt tillstånd.
Beroendet som hjärnsjukdom driver missbrukare in i högriskbeteenden som intravenöst droganvändande och oskyddat sex med flera partners, vilket gör dem extra sårbara för hepatit C (HCV) och hiv/aids. Dessa virus försämrar immunförsvaret, vilket i sin tur ökar risken för att utveckla tuberkulos (tuberkulos, TB) – en sjukdom som även kan smitta personer som inte missbrukar droger.
Nikotin beskrivs ofta som en så kallad inkörningsdrog, men nikotin dödar årligen fler människor än de droger som det sägs leda fram till. Enligt NIDA orsakar cigarettökning fler dödsfall per år än illegalt drogbruk, alkoholism, hiv/aids, mord, trafikolyckor eller självmord. Rökning skadar i princip varje organ i människokroppen och tros ligga bakom ungefär en tredjedel av alla cancerdödsfall. Eftersom rökning är ett av de mest effektiva sätten att tillföra ett ämne i kroppen är cigarettökning starkt beroendeframkallande och farlig – särskilt för unga, eftersom skadan förvärras för varje år som rökandet pågår.
NIDA rapporterar att rökning även är den ledande dödsorsaken vid kranskärlssjukdom i USA, och att nikotinrökare löper två till fyra gånger större risk att utveckla kranskärlssjukdom än icke-rökare. Enligt samma källa beror 90 procent av alla dödsfall i kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) direkt på cigarettökning. Rökning ökar dessutom risken för stroke, kärlsjukdom, aneurysm och hjärtsjukdom i allmänhet. En överdos av starkt verkande droger som heroin, kokain eller metamfetamin kan också orsaka hjärtstillestånd hos tidigare friska individer, helt utan föregående varningstecken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online