Fetalt alkoholsyndrom (FAS) är ett tillstånd som orsakas när ett foster utsätts för alkohol under graviditeten. Skadorna är irreversibla och leder till fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos barnet. Uppskattningsvis föds cirka ett av 750 barn i USA varje år med fetalt alkoholsyndrom, vilket innebär att barnet får någon form av fysisk, funktionell eller kognitiv svårighet. Det finns idag ingen botande behandling, men flera olika insatser kan hjälpa till att lindra symtomen och förbättra barnets utvecklingsmöjligheter.
Diagnosen ställs utifrån moderns alkoholkonsumtion under graviditeten samt förekomsten av de karaktäristiska fysiska och kognitiva dragen. Barn som är adopterade och föds med fetalt alkoholsyndrom diagnostiseras ofta inte korrekt, eftersom information om den biologiska mamman saknas. Dessa barn riskerar istället att feldiagnostiseras med autism eller andra utvecklingsrelaterade tillstånd. Det är därför mycket viktigt att samla in så mycket bakgrundsinformation som möjligt när det handlar om adopterade barn.
Beteendeterapeutiska insatser kan vara mer eller mindre framgångsrika, eftersom barn med fetalt alkoholsyndrom ofta har svårt med kognition och minnesinlagring. Många barn gynnas dock av specialpedagogiska insatser som ger mer individuell interaktion och anpassad undervisning. Traditionell träning med belöning och bestraffning fungerar sällan, eftersom barnet kan ha svårt att skilja rätt från fel – men detta varierar från barn till barn.
Läkemedel ensamma hjälper sällan ett barn med fetalt alkoholsyndrom, men preparat som metylfenidat (Ritalin), som vanligtvis används vid adhd, kan lindra rastlöshet, irritabilitet och den korta koncentrationsförmåga som ofta kännetecknar tillståndet. Sådana läkemedel bör endast användas i kombination med andra behandlingsformer för att kunna påverka flera av de beteendesymtom som syndromet medför.
Människans utveckling sker i flera olika stadier. Eftersom fetalt alkoholsyndrom stör barnets normala utveckling kan ett eller flera av dessa stadier hoppas över under uppväxten. Fokus bör därför läggas på att hjälpa barnet att träna upp de färdigheter som normalt utvecklas under dessa perioder. Många barn kan med tiden nå en nivå där de klarar delar av sina dagliga aktiviteter självständigt, men hur långt de kommer beror på graden av utvecklingsstörning och varierar från individ till individ.
Prognosen för barn födda med fetalt alkoholsyndrom är tyvärr inte god, eftersom skadorna inte kan ångras. Insatserna fokuserar därför på att hjälpa barnet att utvecklas så långt som möjligt, med lämpliga åtgärder för att hantera beteendeproblem. Den drabbade kommer troligen alltid att behöva någon form av stöd genom livet. Det mest tragiska är att allt detta hade kunnat förebyggas helt, om modern inte hade konsumerat alkohol under graviditeten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online