1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Intellektuell funktionsnedsättning och anfallssjukdomar – orsaker, samband och fakta

Det finns många missuppfattningar om intellektuell funktionsnedsättning (tidigare ofta kallad utvecklingsstörning) och anfallssjukdomar. Enligt en kartläggning från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) lider så många som ett av 63 åttaåriga barn i området kring Atlanta, Georgia, av intellektuell funktionsnedsättning. Epilepsy Foundation uppger att 300 000 personer varje år får sitt första anfall och att 200 000 personer diagnostiseras med epilepsi eller annan anfallssjukdom.

Vad är intellektuell funktionsnedsättning?

En person som får ett resultat under 70 på ett IQ-test anses ha en intellektuell funktionsnedsättning. Tillståndet kännetecknas av en begåvning under genomsnittet i kombination med svårigheter att utföra vardagliga uppgifter, som att kommunicera, ta hand om sig själv, lära sig nya saker och fungera i sociala situationer, enligt CDC.

Orsaker till intellektuell funktionsnedsättning

En intellektuell funktionsnedsättning kan uppstå både före och efter födseln och beror vanligtvis på skada, sjukdom eller en abnormalitet i hjärnan. Några vanliga orsaker som uppstår under graviditeten är Downs syndrom, Fragilt X-syndromet, Prader-Willis syndrom och fetalt alkoholsyndrom (FAS).

Under eller kort efter förlossningen kan ett barn drabbas av hjärnskador på grund av asfyxi eller andra former av syrebrist. Senare i barndomen kan en traumatisk hjärnskada också leda till en intellektuell funktionsnedsättning.

Vad är ett anfall?

National Institutes of Health definierar ett anfall som ett plötsligt anfall av sjukdom, särskilt de fysiska manifestationer – såsom kramper, sensoriska störningar eller medvetandeförlust – som beror på onormala elektriska urladdningar i hjärnan, exempelvis vid epilepsi.

En enskild, isolerad episod innebär inte automatiskt att personen har epilepsi. Återkommande anfall bör däremot alltid utredas av en läkare för att fastställa orsaken och rätt behandling.

Typer av anfall

Läkare delar in anfall i två huvudkategorier:

  • Partiella (fokala) anfall – enkla eller komplexa – där den onormala aktiviteten endast sker i en avgränsad del av hjärnan.
  • Generaliserade anfall – inklusive absensanfall (petit mal), tonisk-kloniska anfall (grand mal), myoklona anfall och atoniska anfall – som tycks omfatta hela hjärnan.

Orsaker till anfall

Vissa typer av anfall återkommer i två eller flera generationer inom samma familj, vilket fått forskare att tro att anfallssjukdomar ibland har en genetisk komponent. En annan vanlig orsak är hjärnskada, som kan uppstå före födseln, i samband med födseln eller senare i livet.

Demens kan också orsaka anfall, liksom andra sjukdomar och infektioner såsom hiv/aids och hjärnhinneinflammation (meningit) som kan leda till epilepsi.

Sambandet mellan intellektuell funktionsnedsättning och anfall

Enligt Epilepsy Foundation utvecklar 25,8 procent av personer med intellektuell funktionsnedsättning epilepsi. Det finns även ett samband mellan anfall och andra utvecklingsrelaterade tillstånd, exempelvis autism.

Ett samband är dock inte samma sak som en orsak. Man kan alltså inte säga att en intellektuell funktionsnedsättning orsakar anfall eller tvärtom. Däremot är det möjligt att den skada eller det tillstånd som gav upphov till det ena också kan ha orsakat det andra.

När bör man söka vård?

Om du eller någon i din närhet drabbas av ett anfall för första gången bör kontakten med vården tas för utredning. Vid återkommande anfall, förlängda anfall eller anfall utan tydlig orsak är det extra viktigt att få en medicinsk bedömning, så att rätt diagnos och behandling kan sättas in i tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online