Vid Parkinsons sjukdom utvecklas en särskild typ av skada i hjärnan som kallas Lewykropp. Det handlar om onormala ansamlingar av protein som bidrar till att nervceller i hjärnan dör hos personer som drabbats av sjukdomen. Lewykroppar betraktas idag som ett av sjukdomens mest karaktäristiska kännetecken.
Lewykroppar består huvudsakligen av proteinet alfa-synuklein, ett protein som förekommer naturligt i kroppen men som vid Parkinsons sjukdom bildar onormala avlagringar inne i hjärnans nervceller. Dessa klumpar stör cellernas normala funktion och bidrar så småningom till deras död.
Vid Parkinsons sjukdom uppstår Lewykropparna främst i nervceller i ett område i hjärnstammen som kallas substantia nigra, det vill säga "den svarta substansen". De kan dock även påträffas i flera andra delar av hjärnan, vilket förklarar varför sjukdomen med tiden kan ge upphov till ett brett spektrum av symtom.
Lewykropparna skadar och förstör de nervceller som producerar dopamin – en signalsubstans som hjärnans celler använder för att styra rörelser, koordination och balans. När mängden dopamin minskar uppstår de typiska symtomen vid Parkinsons sjukdom, som skakningar (tremor), muskelstelhet, långsamma rörelser och svårigheter med balansen.
Det är mycket ovanligt att en person har Parkinsons sjukdom utan att Lewykroppar utvecklats. Förekomsten av dessa proteinansamlingar anses därför vara nästan universell vid sjukdomen och används ofta för att bekräfta diagnosen, exempelvis i samband med obduktion.
Lewykroppar är inte unika för Parkinsons sjukdom. De påträffas även vid andra neurologiska tillstånd, bland annat demens med Lewykroppar och Alzheimers sjukdom. Detta tyder på att onormala ansamlingar av alfa-synuklein kan spela en roll i flera olika typer av hjärnsjukdomar, vilket gör dem till ett viktigt forskningsområde inom neurologin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online