Ett anfall uppstår när hjärnan avger onormala elektriska impulser. Detta leder till onormala beteenden och rörelser i kroppen. I vissa fall är anfall kopplade till en sjukdom som kallas epilepsi.
Generaliserade anfall är anfall som engagerar hela hjärnan. När människor tänker på anfall föreställer de sig oftast en person som förlorar medvetandet och drabbas av krampanfall. Detta kallas grand mal-anfall och hör till denna kategori.
Fokala anfall påverkar bara en mindre del av hjärnan. Dessa anfall kan ge förändringar i sinnena, exempelvis ovanliga syn- eller hörselintryck, eller orsaka ofrivilliga rörelser och rastlösa ryckningar i kroppen.
Många anfall ger upphov till ofrivilliga rörelser. Det kan visa sig som uttalade kramper eller små ryckningar. Anfall orsakar också ofta en nedsatt medvetenhet, vilket kan innebära att personen förlorar medvetandet helt eller har ett kort ögonblick då hen stirrar tomt framför sig. Enligt University of Maryland Medical Center varar symptomen vanligtvis inte längre än 15 minuter.
Anfall kan utlösas av en rad olika tillstånd. Ofta beror de på något som påverkar hjärnan, såsom hjärnskador, hjärntumörer eller sjukdomar som demens, hjärnhinneinflammation eller epilepsi. Alkoholabstinens och droganvändning kan också leda till anfall.
Epilepsi är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande anfall. Den behandlas ofta framgångsrikt med läkemedel och ibland kostförändringar. I svårare fall där medicinering inte hjälper kan hjärnkirurgi vara ett behandlingsalternativ.
Sök akut vård om ett anfall varar längre än fem minuter, om personen inte återfår medvetandet efteråt, eller om det är första gången någon drabbas av ett anfall. Anfall hos gravida, personer med diabetes eller efter en huvudskada kräver alltid omedelbar medicinsk bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online