Epilepsi kan variera från lindrig till svår, och oavsett hur mild sjukdomen uppfattas kan den ställa till det ordentligt i vardagen för den som drabbas. Även om dina anfall är väl kontrollerade med medicinering finns det alltid en risk att ett nytt anfall inträffar. Det finns dock åtgärder du kan vidta för att försöka stoppa ett anfall redan när det börjar – även om dessa metoder inte fungerar i alla situationer.
Här är fem konkreta steg som kan hjälpa dig att agera snabbt och effektivt vid de första tecknen på ett anfall.
Varje person med epilepsi har en eller flera utlösande faktorer som kan framkalla ett anfall. Vanliga utlösare är sömnbrist, blinkande ljus eller hög stress. Att känna till just dina utlösare hjälper dig inte bara att undvika dem, utan gör det också möjligt att ta fram en handlingsplan för att stoppa anfallet så snart det börjar. Eftersom olika utlösare kan kräva olika strategier är det extra viktigt att veta exakt vad som triggar dina anfall.
Precis som varje person med epilepsi har sina utlösare kan det finnas tydliga varningssignaler strax innan ett anfall bryter ut. Vissa upplever en så kallad aura – en egenartad känsla i huvudet som uppstår före anfallet. Andra, till exempel personer med juvenil myoklonusepilepsi, kan få myoklona ryckningar som blir successivt värre tills ett tonisk-kloniskt anfall (grand mal) inträffar. Genom att lära känna dina varningssignaler kan du sätta in din handlingsplan i tid och möjligen stoppa anfallet innan det utvecklas helt.
Många personer med epilepsi behandlas med flera läkemedel, av vilka vissa kan vara effektiva för att stoppa ett anfall i dess början, beroende på vilken anfallsform du lider av. Ett exempel är Klonopin (klonazepam), ett bensodiazepin i samma familj som valium. När det tas i ett tidigt skede av anfallet dämpar det stressen som anfallet medför. Eftersom stress i sig är en vanlig utlösare kan detta hjälpa till att hejda anfallet innan det förvärras. Rådgör alltid med din läkare om vilka preparat som passar just dig och hur de ska användas.
Patienter som drabbas av svåra eller långvariga anfall har ofta god effekt av injektioner med lugnande läkemedel som lorazepam eller diazepam. Dessa ges ofta av ambulanspersonal kort efter att anfallet har startat och har visat sig effektiva för att avbryta anfallet redan innan patienten kommer till sjukhuset. Många med svårbehandlad epilepsi har idag även nödropmedicin i form av stift eller buccaltablett hemma – fråga din läkare om detta är aktuellt för dig.
När du märker att en utlösare har gett upphov till en varningssignal kan avslappningstekniker göra skillnad. Prova djupandning med slutna ögon, eller sätt dig i ett mörkt och tyst rum utan distraktioner. Fokusera på din andning och på att hålla dig lugn, i stället för på anfallet du fruktar – oro och stress ökar nämligen risken för ett fullt utvecklat anfall.
Dessa råd kan minska risken för att ett anfall utvecklas, men de ersätter aldrig medicinsk behandling. Har du återkommande anfall trots behandling, kontakta alltid din läkare eller neurolog för en individuell handlingsplan. Vid ett anfall som varar längre än fem minuter, eller vid upprepade anfall utan att du hinner återhämta dig, ska du omedelbart ringa 112.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online