Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som ofta kallas Lou Gehrigs sjukdom, uppkallad efter den amerikanska basebollspelaren som avled i sjukdomen 1941. Enligt Mayo Clinic drabbas cirka två av varje 100 000 personer i världen av ALS, och upp till tio procent av alla fall är ärftliga.
ALS är en kronisk och hittills obotlig sjukdom som ofta börjar påverka armar, händer, fötter och ben innan den sprider sig till övriga delar av kroppen. Tidiga symtom är muskelryckningar och svaghet i dessa områden, liksom sluddrigt tal. Med tiden tillkommer muskelkramper, svårigheter att svälja, fotfall (svårigheter att lyfta tårna och framfoten) samt allmän klumpighet. I senare skeden, när svagheten fortskrider, förlorar den drabbade kontrollen över sina muskler på grund av förlamning, vilket så småningom leder till oförmåga att andas, tugga, röra sig, prata eller svälja.
Endast ett läkemedel har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för att bromsa ALS:s progression: riluzol (handelsnamn Rilutek). Även om de exakta mekanismerna bakom dess verkan fortfarande inte är helt klarlagda tror forskarna att läkemedlet försenar nedbrytningen av motorneuron genom att minska mängden av det kemiska ämnet glutamat i hjärnan. Förhöjda glutamathalter tycks nämligen bidra till sjukdomens spridning.
Riluzol ger patienterna – särskilt de med sväljsvårigheter – flera extra levnadsmånader. Det förlänger även den tid innan patienten behöver använda respirator för att andas. Läkemedlet kan dock inte vända redan uppkommen skada, och det kan orsaka allvarliga biverkningar, bland annat leverpåverkan.
Läkare förskriver ofta andra mediciner till ALS-patienter för att behandla och lindra symtom som försämrar livskvaliteten. Läkemedel kan exempelvis hjälpa mot förstoppning, muskelkramper och spasmer, depression, överflödigt sleme och saliv, trötthet, smärta samt sömnbesvär.
Eftersom ALS leder till nedsatt muskelkontroll och därmed ökade svårigheter att röra sig kan arbetsterapi hjälpa patienterna att välja och använda de hjälpmedel de behöver för att behålla sin rörlighet så länge som möjligt. En arbetsterapeut kan exempelvis ge vägledning om vilka ortoser, ramper, gånghjälpmedel eller rullstolar som passar bäst för personens specifika situation.
Fysioterapi är avgörande för personer med ALS för att hjälpa dem behålla kontrollen över sina muskler så länge som möjligt. Behandlingen omfattar skonsamma aktiviteter med aerob, konditions- och muskelstärkande nytta, exempelvis simning och cykling på träningscykel. Utöver att bevara muskelstyrkan kan sådana övningar också förebygga eller minska depression och trötthet, medan stretchingtekniker hjälper till att hindra musklerna från att dra ihop sig och ge obehagliga spasmer.
I takt med att ALS-patienter förlorar muskelkontrollen blir det allt svårare att kommunicera tydligt genom tal. Talterapeuter kan introducera olika strategier för att hantera dessa svårigheter, till exempel metoder för att artikulera klarare, tekniker för att samspela med andra utan tal samt förslag på hjälpmedel som talsynteser i mer framskridna stadier av sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online