Demens är inte en sjukdom i sig, utan ett samlingsnamn för en rad symtom som påverkar både intellektuella och sociala förmågor. Det finns flera olika former av demens, varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Förändringar i hjärnan kan ge upphov till många olika symtom, exempelvis minnesförlust, nedsatt omdöme eller språkförmåga, markanta personlighetsförändringar samt förvirring.
Det finns idag läkemedel som kan lindra demenssymtom, men alla behandlingar bör alltid diskuteras med och förskrivas av en läkare. Nedan går vi igenom de vanligaste behandlingsalternativen.
Läkemedel som Aricept (donepezil), Exelon (rivastigmin) och Razadyne (galantamin) ökar nivåerna av signalsubstanser i hjärnan som är kopplade till minne och omdöme. Dessa preparat används främst vid Alzheimers sjukdom, men kan ibland även ha effekt vid andra demensformer, såsom vaskulär demens, demens vid Parkinsons sjukdom samt Lewy body-demens.
Vanliga biverkningar är illamående, kräkningar och diarré.
Memantin (Namenda) verkar på glutamat, en signalsubstans som är inblandad i i princip alla hjärnans funktioner, däribland inlärning och minne. Forskning tyder på att kombinationsbehandling med memantin och en kolinesterashämmare kan förstärka den kliniska effekten.
Den vanligaste biverkningen är yrsel.
Det finns ännu ingen standardiserad behandlingsmodell för demens. Vissa symtom kan dock behandlas med målet att begränsa ytterligare hjärnskador och förbättra livskvaliteten. Behandlingen anpassas alltid efter patientens individuella situation. Beteendemässiga problem kan till exempel lindras med lugnande medel, ångestdämpande läkemedel eller antidepressiva preparat.
Därtill kan andra läkemedel användas för att minska risken för sjukdomstillstånd som kan förvärra demensen. För att minska risken för stroke kan läkaren exempelvis förskriva behandling mot högt blodtryck, diabetes, högt kolesterol eller hjärtsjukdom.
Forskningen är delad när det gäller huruvida vitamin E kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Stora doser kan dessutom vara farliga och öka blödningsrisken, vilket gör det till en potentiellt riskabel behandling för personer som använder blodförtunnande läkemedel.
Koenzym Q10 behövs för cellernas normala funktion. Ämnet har inte studerats specifikt vid demens, men en syntetisk variant vid namn idebenon har testats – utan gott resultat.
Omega-3-fettsyror, som finns i fisk och nötter, är nödvändiga för en normal hjärnfunktion. Två typer är särskilt intressanta: DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra). Dessa kan bidra till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke, demens och mental försämring. Den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA har godkänt att dessa hälsopåståenden får användas i marknadsföringen av kosttillskott.
Kom ihåg att inte överstiga totalt 3 gram omega-3-fettsyror per dag.
Ginkgo biloba är ett populärt växtbaserat preparat med lång tradition inom folkmedicinen för att förbättra mental funktion, särskilt minnet. Nyare forskning visar dock ingen dokumenterad nytta vid demens. Ginkgo kan dessutom interagera med blodförtunnande läkemedel.
Huperzin A, som utvinns ur den kinesiska klubbmossan, verkar på liknande sätt som kolinesterashämmare. Preparatet bör dock inte kombineras med receptbelagda kolinesterashämmare, eftersom detta ökar risken för toxicitet.
Demensbehandling handlar ofta om att kombinera läkemedel som bromsar symtomutvecklingen med insatser som förbättrar vardagen. Vilken behandling som passar bäst avgörs av demensform, sjukdomsstadium och individuella faktorer – därför är dialogen med ansvarig läkare avgörande för bästa möjliga vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online