Ett epileptiskt anfall uppstår när de elektriska signalerna i hjärnan tillfälligt stördes, vilket kan leda till allt från korta uppehåll i medvetandet till kraftiga krampanfall. Orsakerna varierar från person till person, och hos vissa finns det flera samverkande faktorer. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna bakom anfall.
Vissa människor har en ökad benägenhet att drabbas av anfall på grund av sina gener. Dessa genetiska faktorer kan ärvas från föräldrar eller uppstå spontant, utan någon familjehistoria av epilepsi.
Förändringar i hjärnans struktur kan utgöra en utlösande orsak. Exempel på sådana avvikelser är:
Epilepsi kan också bero på olika metabola störningar i kroppen. Vanliga exempel inkluderar:
Allvarliga infektioner som påverkar centrala nervsystemet kan utlösa anfall. Det gäller bland annat hjärnhinneinflammation (meningit), hjärninflammation (encefalit) och hjärnbölder.
En stroke skadar hjärnvävnaden genom att blodflödet blockeras eller genom en blödning. Skadan kan leda till att elektrisk aktivitet blir instabil, vilket i sin tur kan ge upphov till anfall.
Huvudskador, till exempel en hjärnskakning eller svårare trauma, kan skada hjärnan och orsaka anfall – ibland lång tid efter själva skadan.
Vissa droger samt alkohol kan utlösa anfall, särskilt hos personer som redan har en benägenhet för epilepsi. Både förgiftning och abstinens kan vara utlösande faktorer.
Flera omständigheter kan öka risken för att drabbas av anfall, även om de inte direkt orsakar epilepsi. Bland dessa finns:
Idiopatisk epilepsi är den vanligaste formen av epilepsi. Trots noggranna undersökningar kan ingen tydlig orsak identifieras hos dessa patienter, vilket innebär att diagnosen ställs när andra orsaker har uteslutits.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online