Barn med cerebral pares möter dagligen en rad fysiska och emotionella utmaningar. Många kanske tror att träning är det sista barnen skulle vilja ägna sig åt, men i själva verket är motion både nyttig och nödvändig för dem. Vissa övningar kan integreras i barnets sjukgymnastikbehandlingar, och med läkares godkännande finns det dessutom flera rekreativa träningsformer som barnet kan delta i.
Träning hjälper ett barn med cerebral pares att hålla sig fysiskt friskt. Ibland är omgivningen så fokuserad på själva funktionsnedsättningen att man glömmer att dessa barn behöver motion lika mycket som barn utan cerebral pares.
Hjärtat gynnas av alla former av träning, och motion stärker även barnets självkänsla. Träning hjälper dessutom till att lindra stress och ger barnet möjlighet att umgås genom gruppass och gemensamma aktiviteter. Fysisk aktivitet minskar den ångest som ofta är förknippad med cerebral pares, samtidigt som den förbättrar koordination, rörlighet och styrka samt minskar risken för kroniska sjukdomar.
Barn som får diagnosen cerebral pares bör påbörja sjukgymnastik så snart som möjligt. Eftersom barns kroppar fortfarande växer och utvecklas behöver barn med cerebral pares hjälp att hantera dessa förändringar.
Sjukgymnastik för patienter med cerebral pares har två huvudmål: att förhindra att musklerna intar en permanent, onormal ställning, och att hindra musklerna från att försämras och försvagas. Under behandlingen utförs olika övningar, framför allt styrketräning, för att uppnå dessa mål. Träning kan också förebygga kontrakturer, en vanlig muskelkomplikation vid cerebral pares.
Aerob träning är idealisk om barnets fysiska kondition tillåter det och om vårdpersonalen ger sitt godkännande. Dans är ett utmärkt sätt att förbränna kalorier samtidigt som muskulaturen tonas, och det hjälper barnet att slappna av och ha roligt. Övningar med boll av olika slag är också effektiva och hjälper barnet att utveckla sin koordinationsförmåga.
Ett av de bästa sätten för ett barn med cerebral pares att hålla sig i form är vattenbaserad träning, exempelvis simning. Vattnets naturliga motstånd hjälper till att bygga upp muskeltonus och är skonsammare för barn som har skelettdeformationer. Simning stärker dessutom lungor och hjärta. Många barn med cerebral pares tycker om att simma eftersom de kan röra sig lättare i vattnet än på land.
Hippoterapi, det vill säga ridning på häst, är en allt populärare form av rekreativ träning för barn med cerebral pares, enligt amerikanska National Institute of Neurological Disorders and Stroke. Ridningen förbättrar motoriska färdigheter, självkänsla, tal och det allmänna emotionella välbefinnandet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online