Varje år diagnostiseras cirka 60 000 personer med Parkinsons sjukdom i USA. Idag finns ingen botande behandling, men läkemedel kan hjälpa till att kontrollera symtomen. I vissa fall rekommenderar läkare även kirurgiska ingrepp för att lindra besvären och förbättra patientens livskvalitet.
Parkinsons sjukdom är en rörelsestörning – en kronisk och degenerativ sjukdom som utvecklas långsamt. Sjukdomen orsakas av att hjärnceller som producerar dopamin gradvis dör. Typiska symtom är skakningar i armar, ben och ansiktsmuskler, stelhet i kroppens bål samt nedsatt koordination och balans.
Läkemedel är den vanligaste behandlingen, men när de inte längre ger tillräcklig effekt kan kirurgi bli aktuellt. De tre huvudsakliga kirurgiska metoderna är läsionskirurgi, djup hjärnstimulering och neural transplantation.
Vid läsionskirurgi riktar kirurgen in sig på vävnad djupt inne i hjärnan och bränner den kontrollerat, vilket skapar små läsioner. Metoden kallas pallidotomi eller thalamotomi, beroende på vilket område i hjärnan som behandlas. Syftet är att förstöra den vävnad som orsakar skakningarna och därmed stoppa de ofrivilliga rörelserna.
Eftersom läsionskirurgi permanent förstör hjärnvävnad har många kirurger börjat föredra djup hjärnstimulering (DBS) istället. Vid denna metod implanterar läkaren en neurostimulator i hjärnan. Den batteridrivna apparaten levererar elektriska impulser djupt inne i hjärnan, vilka stör de nervsignaler som orsakar skakningar och stelhet vid Parkinsons sjukdom.
Eftersom ingen hjärnvävnad förstörs kan ingreppet i princip ångras. Dessutom kan läkaren justera stimulatorns inställningar över tid för att blockera patientens symtom så effektivt som möjligt.
Nästa steg inom kirurgisk behandling av Parkinsons sjukdom befinner sig fortfarande på forskningsstadiet. Inom neural transplantation hoppas forskarna kunna ersätta den hjärnvävnad som slutat fungera korrekt hos patienter med sjukdomen. Stamceller är en av de mest lovande möjliga ersättningarna som studeras just nu.
Som vid alla medicinska ingrepp medför kirurgiska behandlingar av Parkinsons sjukdom vissa risker. Patienter som genomgår läsionskirurgi kan uppleva personlighetsförändringar, ansiktsförlamning och synproblem. Markant viktökning är också en känd biverkning.
Vid djup hjärnstimulering uppstår kirurgiska komplikationer, såsom infektion och blödning, hos ungefär tre procent av de opererade. Depression har dessutom noterats som en relativt vanlig reaktion efter ingreppet. Det är därför viktigt att noggrant diskutera risker och fördelar med sin läkare innan ett beslut om operation fattas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online