Definition
En kronisk humörstörning med många perioder av hypomaniska symtom och depressiva symtom som inte uppfyller fulla kriterier för bipolär I, bipolär II, eller stor depressiv störning. Symtom består i ≥2 år (1 år hos tonåringar/barn) utan symptomfri period >2 månader.
Symtomkluster
Hypomani (≥4 dagar, inte uppfyller full manikriterier)
- Höjd/expansiv/irriterbar humör
- Ökad energi/aktivitet
- Pressat tal, tankeflöde
- Minskat sömnbehov
- Impulsivitet, riskbeteende (shopping, sex, beslut)
- Överdriven självkänsla/grandiositet
Depression (≥2 veckor, inte uppfyller full MDD-kriterier)
- Ledsenhet, hopplöshet, tomhet
- Anhédoni (förlust av intresse/nöje)
- Aptit/sömnförändringar
- Trötthet, dålig koncentration, beslutsbesvär
- Värdelöshet, skuld
- Självmordstankar
Behandling
- Psykoterapi: KBT, interpersonell (IPT), psykoedukation, familjefokuserad terapi.
- Humeurstabiliserare: Litium, lamotrigin, valproat (första val).
- Atypiska antipsykotika: Kvetiapin, lurasidon, aripiprazol (adjunkt eller monoterapi).
- Antidepressiva: Används försiktigt (risk för switch till hypomani/mani); oftast kombinerat med humeurstabilisator.
Utsikt
Med behandling uppnår många symtomkontroll och funktionsförbättring. Löpande uppföljning är avgörande – cyklotymi kan utvecklas till bipolär I/II i 15–50% av fall. Långsiktig hantering fokuserar på humeurstabilitet, sömnregularitet, stresshantering, och läkemedelsadhärens.
