Kronisk ticsstörning är ett neurologiskt tillstånd som gör att en person utför ofrivilliga rörelser eller ljud, så kallade tics. Enligt U.S. National Library of Medicine drabbas cirka 1–2 procent av befolkningen av störningen.
Tics kan vara antingen enkla eller komplexa. Motoriska tics kan sträcka sig från blinkningar och grimaser till att springa och hoppa. Vokala tics kan vara så enkla som hosta och snörvlingar eller så komplexa som svordomar, enligt University of Pennsylvanias psykiatriska institution.
Kronisk ticsstörning diagnostiseras när antingen vokala eller motoriska tics har förekommit nästan varje dag i mer än ett år, utan att ha försvunnit under mer än tre månader i följd.
Enligt National Library of Medicine är symtomen mer benägna att vara tillfälliga när de debuterar mellan sex och åtta års ålder. Om kronisk ticsstörning kvarstår efter 20 års ålder är risken större att det blir ett livslångt besvär.
När tics stör den normala vardagsfunktionen kan läkare förskriva dopaminblockerare för att hjälpa till att kontrollera störningen. Psykoterapi och familjeterapi kan också vara till stöd och lindra besvären.
Kronisk ticsstörning skiljer sig från Tourettes syndrom genom att motoriska och vokala tics inte förekommer samtidigt. Tourettes syndrom diagnostiseras när en person har haft både motoriska och vokala tics i minst ett år, enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online