1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så hanterar du reflexdystrofi (RSD) – 7 råd som gör vardagen lättare

Reflexdystrofi (RSD), även känt som komplext regionalt smärtsyndrom, är en svår och progressiv sjukdom som påverkar det autonoma nervsystemet. Sjukdomen kan drabba människor i alla åldrar, och forskarna har ännu inte helt lyckats reda ut dess mekanismer.

En del personer utvecklar RSD efter en skada på hand eller fot, men sjukdomen är inte begränsad till extremiteterna – den kan drabba vilken kroppsdel som helst. Ofta utlöses den av relativt små skador, exempelvis en vrickning eller ett sår. När skadan har läkt brukar hjärnan helt enkelt "glömma" smärtan, men vid RSD stör en avvikelse i nervbanorna signalsystemet och skapar kaos i nervsignalerna.

Symtomen kan vara många: den drabbade kroppsdelen svullnar och blir extremt känslig för minsta beröring. Andra vanliga symtom är intensiv smärta, svettningar, stelhet och hudfärgförändringar. Här följer några råd som kan hjälpa dig att hantera denna frustrerande sjukdom.

Instruktioner

1. Ta fram en individuell behandlingsplan

Diskutera med din läkare hur en behandlingsplan anpassad efter just ditt tillstånd ska se ut. Läkaren kan hjälpa dig att hitta de mest effektiva behandlingsmetoderna och remittera dig vidare till smärspecialister.

2. Sök hjälp hos en smärtläkare

Boka tid hos en läkare som specialiserat sig på smärtlindring. Han eller hon kan informera dig om sympatiska nervblockader – en behandling som kan bidra till att blockera de smärtsignaler som skickas till den drabbade kroppsdelen.

3. Hitta ett nytt intresse

RSD är en tuff sjukdom, och du behöver hitta sätt att bearbeta dina känslor. Tills sjukdomen går i remission kan du lida svårt, och den plågsamma smärtan påverkar din livskvalitet. Försök hitta strategier för att klara de svåra stunderna. Många patienter målar, ritar, syr eller lägger pussel. Målet är att distrahera dig från smärtan du känner.

4. Skapa kontakt med någon som har samma diagnos

Sök upp någon online som också fått diagnosen RSD och bygg en vänskap. Kom överens om att finnas där för varandra när smärtan blir värre. En vänskap på nätet kan betyda mycket under sömnlösa nätter – något som RSD ofta medför. Välj någon du känner dig trygg med.

5. Påbörja fysioterapi

Anmäl dig till ett program inom fysioterapi. Din terapeut ger dig övningar som förebygger stelhet. Använd din drabbade kroppsdelen så mycket som möjligt och håll dig engagerad i träningen. Boka in fasta tider för övningarna – det säkerställer att kroppsdelen förblir så flexibel och rörlig som möjligt.

6. Använd den drabbade kroppsdelen aktivt

Vår naturliga instinkt vid smärta är att inte använda den drabbade kroppsdelen. Vid denna sjukdom kan det dock vara skadligt. Om du undviker att använda kroppsdelen blir smärtan värre, och stelheten kan bli så uttalad att muskler och vävnader börjar brytas ned. Lederna kan också uppvisa tecken på benskörhet (osteoporos).

7. Följ din medicinering noggrant

Håll dig till ditt medicineringsschema och missa inga doser. Om medicinerna inte hjälper dig, ta upp det med din läkare. Det finns flera läkemedel i tablettform som lindrar neuropatisk smärta. Diskutera även narkotiska preparat med din läkare. Vissa patienter är rädda för beroende, och användningen har alltid varit omdiskuterad eftersom det hjälper vissa men inte andra. Tänk dock på att problem med beroende är osannolika när medicinen tas exakt som föreskrivet.

Kom ihåg att tidig diagnos och behandling ofta ger bättre resultat. Inom vården kallas sjukdomen numera oftast komplext regionalt smärtsyndrom (CRPS), och det finns stödgrupper och specialistkliniker som kan hjälpa dig längs vägen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online