Cirka 26 miljoner vuxna amerikaner lever med kronisk njursjukdom, enligt organisationen National Kidney Foundation. Diabetes, högt blodtryck och ärftliga faktorer är de vanligaste riskfaktorerna. Läkare ställer diagnos med hjälp av urinprov, blodprover, ultraljud, röntgen och vävnadsprov (biopsier). Tidig upptäckt och behandling kan ofta förhindra att en njurinsufficiens utvecklas till akut njursvikt.
Utsöndringssystemet består av två njurar, urinblåsan, urinledarna och urinröret. Urinledarna transporterar urinen från njurarna till blåsan, som lagrar urinen tills den lämnar kroppen via urinröret. Njurarna avlägsnar avfallsprodukter och läkemedelsrester, reglerar kroppens vätskebalans, styr produktionen av röda blodkroppar, bildar en aktiv form av D-vitamin och utsöndrar hormoner som reglerar blodtrycket. Dessa knytnävsstora organ filtrerar cirka 190 liter vätska varje dygn.
Njurinsufficiens uppstår när njurarnas förmåga att filtrera blodet försämras. Läkare använder det glomerulära filtrationsvärdet, GFR, för att bedöma hur effektivt njurarna renar blodet och avlägsnar avfall. Värdet beräknas utifrån nivån av kreatinin i serumet tillsammans med ålder, kön, kroppsstorlek och etnicitet. Kreatinin är ett ämne i blodet som normalt filtreras bort av njurarna och som mäts med ett enkelt blodprov.
National Kidney Foundation har indelat njursjukdom i fem stadier. Stadium 1 innebär en lindrig njursjukdom med ett GFR på minst 90 procent, medan stadium 2 motsvarar en mild försämring med ett GFR mellan 60 och 89 procent.
I det tidiga skedet har många patienter inga eller bara få symptom. Behandlingen består oftast av kostomläggning, exempelvis minskat proteinintag, samt regelbundna kontroller hos läkaren. Mediciner kan också förskrivas mot bakomliggande faktorer som högt blodtryck och diabetes.
I stadium 3 ligger GFR mellan 30 och 59 procent, och i stadium 4 mellan 15 och 29 procent. Insufficiensen fortskrider nu på allvar.
Patienter i dessa skeden kan drabbas av högt blodtryck, trötthet, svullnad runt ögonen, svullna händer och fötter samt smärta i nedre delen av ryggen. Även urinens färg, mängd och frekvens kan förändras.
Läkare rekommenderar ofta en kaloririk kost med lågt innehåll av protein, kalium, natrium och fosfor. Behandlingen kompletteras vanligen med blodtryckssänkande läkemedel samt kosttillskott som kalcium.
Patienter med ett GFR under 15 procent befinner sig i stadium 5, så kallad njursvikt i slutstadium. Svikten kan utvecklas på bara några timmar eller dagar och kännetecknas av en plötslig förlust av njurarnas förmåga att filtrera blod och avlägsna avfallsprodukter. Vissa tillstånd ökar risken för akut njursvikt, bland annat hög ålder, hjärtsvikt, leversjukdom och blockeringar i blodkärlen.
Vanliga symptom är anemi, huvudvärk, sömnighet och svaghetskänsla, nedsatt mental skärpa, törst, muskelkrampar, diarré, kliande hud och ögon, täta toalettbesök på natten, förändrad hudton, ökad svullnad, förändrad urinmängd, högt blodtryck, matsmältningsbesvär och andningssvårigheter.
Akut njursvikt behandlas med hemodialys eller peritonealdialys (buksdialys), antingen i hemmet eller på sjukhus eller klinik. Vid dialys efterliknar maskiner och dialysvätska njurarnas funktion. Ett annat alternativ är njurtransplantation, där en eller båda skadade njurarna ersätts med en frisk donatornjure.
Obehandlad njursvikt kan leda till döden. Den goda nyheten är att akut njursvikt ofta kan vändas om det bakomliggande tillståndet framgångsrikt åtgärdas.
Njurinsufficiens är ett samlingsbegrepp för en nedsatt njurfunktion som kan vara mild eller svår och som ofta utvecklas gradvis genom flera stadier. Njursvikt syftar på det allvarliga, ibland akuta skedet då njurarna inte längre klarar av att rena blodet på egen hand. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto större är chansen att bromsa utvecklingen och bevara njurarnas funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online